Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpmannen i Venedig. V, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KOPMANNEN 1 VEKEDIG. V, l. 81
Än ni er väntar; bryt det brefvet genast,
Och ni skall se att tre af edra skepp
Ha kommit nyss igen med dyrbar laddning.
Jag säger er ej nu hvad sällsam slump
Har skaffat mig det brefvet.
Ant. Jag är stum.
Bass. Ni doktorn var, och jag ej kände er?
Graz. Ni skrifvaren, som skulle kröna mig?
Ner. Ja, men den skrifvarn, som ej nånsin gör det,
Om han ej lefver tills han blifver karl.
Bass. Ni blir min sängkamrat, min vackra doktor;
När jag är borta, ligg då hos min hustru.
Ant. Signora, ni har skänkt mig lif och allt;
Jag läser här, att mina skepp ha kommit
På redden utan skada.
Port. Nå, Lorenzo?
Min skrifvare har också tröst åt er.
Ner. Ja, och jag ger den utan någon lösen. –
Här lemnar jag åt er och Jessika
Ett särskildt gåfvobref från rika Juden
På all hans egendom, när han är död.
Lor. J regnen manna, mina sköna damer,
På deras väg, som hungra.
Port. Dagen gryr,
Och ändå känner ingen af er riktigt
Hur allt gått till. – Kom nu, låt oss gå in;
Der må ni taga oss uti förhör,
Och vi besvara allt till punkt och pricka.
Graz. Må gjordt! Det första bland de svar jag fordrar,
Och min Nerissa skall besvärja, blir:
Om hon vill vaka hela dygnet nu,
Och icke hvila först till klockan sju?
Och blir det dag, jag önskar honom fart,
Så jag och skrifvarn finge hvila snart.
Godt! I mitt lif jag vårdar ingenting
Så ängsligt mer som min Nerissas ring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
