Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett Presthus i Småland från förra århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfwer hwilka war gutet det flott, som wid kokningen
afskummades. Detta fat war en moralisk erinran,
att ingen borde äta sig så mätt, att han icke orkade
ännu förtära en böna. Också tog hwarje person en
sådan, sedan han slutat sin måltid.
Då man uppstått från bordet, söngs: Lofwad
ware du Jesu Christ, och gemensam aftonbön
hölls. Alla ljusen släcktes, utom Probstens och
Probstinnans, som brunno hela natten, men, till
förekommande af wåda, sattes på golfwet i en kopparkettil.
Dessa ljus tilläts icke att putsas af ljusfax. Man hade
en fornsägen, att om de brunno orörde, så skulle, wid
det ögonblick, då Christus föddes, lågan dela sig i tu.
Några hade warit så nyfikne, att de utwakat denna
tidepunkt, och det händer werkligen ganska naturligt,
att lågan i ett oputsadt ljus delas för ett ögonblick.
Detta war en Catholsk qwarlefwa, och hade sitt
ursprung från munkarne, som wakade Julnatt och gjorde
denna anmärkning till Religionssak.
Man gick till sängs, och Julmorgonen klockan 2
ringdes första gången. Andra gången ringdes klockan
3, och ottesången begyntes kl. 4. Såsom den årstiden
sällan war slädföre, samlades Socknens ungdom till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
