- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
54

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den helleniskt grekiska arkitekturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54 DE GREKISKA STILARNE OCH TEMPELBYGGNADEN.

tydligt och klart hänvisar till en ursprunglig träkonstruktion,
Triglyferna ha nämligen en gång varit de utlöpande
takbjälkarnas ändar, hvilka — vare sig i träet själft eller i en
terra-kottabeklädnad — karaktäriserades som stöttor, ehuru de
statiskt icke utöfvade denna funktion. I stentemplet är
emellertid kolonngångens innertak höjdt öfver frisen och triglyferna
ha blifvit fyrkantiga block, framtill försedda med tvenne hela
och i hörnen tvenne halfva fåror — däraf namnet ■— afslutas
upptill med en smal list samt bidraga att uppbära den ofvan
hvilande gesimsen.

De öppna rummen mellan de
synliga bjälkändarne fylldes sannolikt
i trätemplet med träplattor eller
kanske äfven korta träbjälkar, hvilka i
stenkonstruktionen förvandlas till

framtill glatta stenblock eller till
sten-plattor med bakom liggande block.
Äro metoperna plattor, få de ofta
en figurutsmyckning i relief.

Gesimsens hängplattor uppbäras alltså ej ensamt af
triglyferna utan ock af metopblocken eller de bakom
skulptur-tafiorna befintliga stenbjälkarne.

Om den doriska frisens ursprung ha äfven andra åsikter uppträdt. Man har
ansett triglyferna, som redan från början till stöd afsedda små pelare,
omgifvande ljusgluggar, en mening, som ett flertal författare visa sig hysa.
Metoper-nas ursprungliga egenskap af öppna fönster låter sig dock knappast försvaras.
Durm har bl. a. hänvisat till Vitruvius, som framhåller grekernas uppfattning af
den i arkitekturen brukliga termen »metop» — »murstycket mellan tvenne för
bjälkar afsedda öppningar»..

Andra forskare se i frisen ett minne af en textil dekoration, och Perrot och
Chipiez förklara den vara härledd ur det mykeniska enligt deras mening till
plastisk frisdekoration använda mönstret med vertikala rosettprydda band,
omgifna af halfkretsformade, af ett spiralornament kantade palmetter, en, som det
synes mig, väl djärft konstruerande tolkning.

Den rytmiska anordning vi finna i kolonnraderna,
återkommer i frisen, men fördubblad. För kolonnernas förhållande
till frisen- gäller den regeln, att öfver hvarje kolonn och hvarje

Fig- 35- Doriskt kymation.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free