- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
56

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den helleniskt grekiska arkitekturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56 DE GREKISKA STILARNE OCH TEMPELBYGGNADEN.

kolonnafstånd skall sitta en triglyf, samt att en triglyf alltid
skall finnas i hörnen. Detta åter har till följd, att antingen
ko-lonnafståndet mot hörnen måste förminskas eller att, vid lika
kolonnafstånd, de mot hörntriglyferna gränsande metoperna
förstoras. I den romerska arkitekturen undviker man både
det ena och det andra genom anbringandet af en half metop
i hörnen.

Ofvan frisen träffas den tämligen vidt utskjutande, kraftigt
skuggande gesimsen (geison), bestående af en rad med plattor,
hvilkas undre ytor löpa snedt uppåt, så att framtill en spetsig
vinkel bildas, men äfven här har en liten inskärning gjorts. På
den tillbakaspringande undersidan är öfver hvarje triglyf och
hvarje metop en rätvinklig mindre platta (via, mutul) utmejslad,
å hvilken förekomma 18 cylindriska tappar eller droppar (guttae),
6 i trenne rader. En smal med bladmönster prydd list afslutar
gesimsen.

A de uppstigande gafvelsidorna äro gesimsens hängplattor
uppdragna, men utan mutuler. Romarne, som i mångt och
mycket missförstodo grekernas byggnadskonst, togo äfven
mu-tulerna med.

A gafvelgesimserna och ibland äfven å långsidorna
tillkommer slutligen en rännlist (sima), som är vågformigt svängd
och prydd med ett måladt lotus- och palmettornament.
Lejon-hufvuden tjänstgöra vanligen som vattenkastare.

Gafvelns spets och hörn smyckades med s. k. akroterier.
Dessa voro tidigare af terrakotta, senare af marmor och
utgjordes af ornamentala eller figurala kron såsom palmetter eller
rankornament, trefötter, gripar, mänskliga figurer af alla slag
som segergudinnor o. a. Utefter långsidorna förekommo i
regeln uppställda palmetter. Som en egendomlighet och som
ett minne från trätemplets dagar må anföras den målade, med
stift fästade terrakottabeklädnad, som förekommit å t. ex. flera
gamla sicilianska tempel täckande gesimsens öfre del och
rännlisten samt krönt af ett fritt, plastiskt palmettornament
(Cavalla», Dörpfeld, Durm m. fl.). Fig. 37 återger en af Dörpfeld
gjord rekonstruktion.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free