Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den helleniskt grekiska arkitekturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6ö DE GREKISKA STIL ARNE OCH TEMPELBYGGNADEN.
Som Dörpfeld klart uppvisat, voro de flesta tempel helt
täckta och fingo sitt ljus från den mycket höga ingångsdörren,
hvars öfre del torde ha varit genombruten.
Till det doriska templets geniala konstruktion i det hela
kom, som man påvisat, vid dess utförande vissa estetiska
hänsyn. Byggmästaren måste i sin inbillning se templet fullt
färdigt, beroende af terräng och afstånd. Man hade med tiden
kommit under fund med, att vissa små förändringar bidrogo
till framkallandet af den åsyftade konstnärliga verkan. Dit
höra de ryktbara, å Parthenon och några andra tempel af
Penrose, Dörpfeld m. fl. iakttagna »kurvaturerna» i stylobaten
och bjälklaget, d. ä. dessa horisontala delars gående i en fin
båglinie uppåt, hvars högsta höjd dock blott belöper sig till några
få centimeter. Orsaken till dessa egendomliga afvikningar,
hvars regelrätthet och afsiktlighet ifrigt förnekas af Durm, skulle
vara den, att man funnit, att en fullkomligt vågrät stylobat eller
arkitrav på något afstånd skulle verkat gående i en kurva nedåt.
Högt uppe på en bergshöjd eller en klippa, synligt
vida omkring, eller i en helig lund af olivträd och plataner, ej
sällan omgifvet af en mur och öppna hallar, låg det grekiska
templet. Till dess område förde vanligen en port, propyläer,
af samma grundplan och resning som de stora mykeniska
portarna. Templets riktning var i öster och väster. Mot öster
vette celladörren i de olympiska gudarnes tempel, mot väster
i de underjordiska gudarnes och heroernas helgedomar.
Utanför låg offeraltaret. Däromkring och i peristylen samlades
folket vid offrandet och gudstjänstfirandet.
Ännu i dag vittna imponerande rester på Sicilien, i Italien
och i själfva Grekland om det doriska byggnadssättets
förekomst och utbredning och väcka vår beundran för denna stils
stränga, svala skönhet och organiska originalitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
