- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
66

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den helleniskt grekiska arkitekturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6ö DE GREKISKA STIL ARNE OCH TEMPELBYGGNADEN.

Den utvecklade doriska stilen tager ej fullt samma gestalt
i moderlandet och dess västliga kolonier. Dessa stå i
konstutvecklingen något efter och förmå framför allt icke att täfla
med den enastående, glänsande konstuppblomstring, som
karaktäriserar Athen. Dennas orsak ligger väl till stor del i den
flammande nationella hänförelse och den stegrade
själfmed-vetenhet perserkrigen framkallade. Men förglömmas må ej den
fasta tradition på hvilken konsten här sedan Peisistratos’ dagar
hvilade, ja, dennes och hans söners tid betecknar i själfva
verket Athens ungrenässans, en tid, då genom från öarne
inkallade konstnärer, den attiska konsten präglades af äkta jonisk
skönhetsglädje, af ett vekt, sirligt behag.

Den doriska stilen kommer här snart under en förädlande
påverkan af denna riktning. Och i de af Perikles på Akropolis
uppförda byggnaderna Parthenon och Propyläerna har stilen
sedan gammalt ansetts ha nått sin spets.

Akropolis är en af världens förnämsta ruinplatser, ett för
den europeiska kulturen oskattbart minne af en försvunnen
skönhetsvärld och har äfven, fast sent omsider, blifvit en åt
det nuvarande Greklands ärofulla forntid och åt den historiska
och estetiska forskningen helgad ort.

För grekerna stod det omgifvet af talrika sagors
vördnadsvärda nimbus, och dess fräcka sköfling genom perserna var
nog en af häfstängerna till den förtviflans kraft, hvarmed slaget
drabbade asiaten.

Redan med Themistokles och Kimon hade stadens
återuppbyggande och befästande börjat. Den sistnämnde hade
äfven lagt grunden till en ny praktport och ett nytt
Athena-tempel, då han 464 f. Kr. måste vika för Perikles. Ledaren
af byggnadsarbetena vardt då Fidias. Någon större hänsyn till
de kimoniska planerna tog man emellertid icke. Dock kom
det nya Athenatemplet att till stor del ligga på det redan
begynta templets grundmurar.

Dess byggmästare blefvo Iktinos och Kallikrates.. Det
vardt en peripteros med åtta kolonners front och sjutton kolon-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free