Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den helleniskt grekiska arkitekturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
profanarkitekturen.
91
Fig. 73. Plan af teatern i Epidavros.
ningarna föredragna, och forntiden prisade som mästare i
stadsplaner Hippodamus från Milet och Deinokrates. Den förre
ombyggde Piræus och staden Rhodos, den senare grundlade
Alexandria.
Då under den hellenistiska epoken anspråken på
profan-byggnadskonsten betydligt växte, ja, i de alexandrinska rikenas
residensstäder som Pergamon, Antiokia, Selevkia och
Alexandria stegrades till ett förfinadt lyx- och praktbegär — vid deras
furstehof var det då konsten fann gynnande tillflyktsorter —
uppträdde verkliga palatsbyggnader med kolonngårdar,
pelarsalar och djärfva hvalfkonstruktioner *. Äfven bruket af ’öppna
hallar, som stundom gjordes tvåvåniga, steg väsentligt. Dessa
voro afsedda för det publika lifvets handel och vandel, voro
saluhallar, allmänna mötesplatser etc., stödde sig med en sida
mot en sluten vägg och omgåfvo ej sällan på så sätt torg
och andra öppna platser. Berömda voro ekohallen i Olympia,
den med målningar smyckade »Stoa poikile» och den
tvåvåniga Attalos’ Stoa i Athen m. fl.
* För den hellenistiska hvalfbyggnadskonsten, som vi förnämligast känna
genom de mer eller mindre efterbildande romerska hvalfbyggnaden^, skall jag i
ett annat sammanhang redogöra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
