Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Etrurien och Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ioo etrurien och rom.
guirlander — efterbildande naturliga sådana å äldre tempel —
smyckade arkitiktraven. Öfver bjälklaget framsköt starkt
skuggande gesimsen med takbjälkarnes ändar. Och gafvelfältet
upptogs af reliefer i målad terrakotta.
Etruskerna ha slutligen gällt som uppfinnare af hvalfvet
och i denna föregifna egenskap åtnjutit stor berömmelse. Vi
ha lärt känna dem som
skickliga efterbildare. Då någon
anledning ej föreligger att anse
dem ha själfständigt utbildat det
äkta hvalfvet, måste vi, då detta
förut uppträdt i Egypten,
Assyrien, ja, t. o. m. i 5:te
århundradet i Akarnanien i det
nordvästra Grekland, antaga,
att de äfven här från främmande
håll fått impulsen. När
hvalfbyggnaden först uppträdde i
Etrurien, vet man ännu icke, dock var det troligen ej före
400-talet f. Kr. Den kom till användning vid praktiska
byggnader som portar, vattenledningar och kloaker,
men äfven vid grafvar. Rätt betecknande är
det, att monumentala exempel, som portarne
vid ’Volterra och Falerii, af senare forskare
hänföras till den romerska tiden.
I Rom byggdes visserligen etruskiska
hvalf-byggnader som den dock senare ombyggda
Cloaca Maxima, men någon större betydelse
fingo de icke. Det var först då Rom kom i
förbindelse med den hellenistiska östern, som
hvalfvets världshistoriska roll begynner.
Fig. 80. Port vid Falerii.
Fig- 81.
Toskansk-dorisk kolonn i
Rom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
