Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Etrurien och Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i o 6
etrurien och rom.
uppstod svårighet att tillfredsställande täcka mellanrummen
mellan kupolens ring och de hvalfbågar, å hvilka denna hvilade,
en svårighet, som förde till utbildning af de s. k. pendentiven:
trekantiga, sferiska fält, som förmedla öfvergången från
kupolen till dess bas. Hvilar underlaget på en annan byggnad, får
det namnet tambur; kupolen benämnes då ofta kalott.
Den inre hvälfningen prydes vanligen med kasetter, d. v.
s. de grekiska »kalymatia» med en rosett å bottenfältet.
Half kupolen (absid, nisch) är en halfverad kupol, byggd
öfver en bas, som är mindre än eller lika stor med halfcirkeln.
Dessa hvalfformer använde romarne i de mångfaldigaste
sammanställningar, uppförde på subkonstruktioner af tunnhvalf
eller korshvalf byggnader till flera våningars höjd eller
öfver-spände rum af de väldigaste dimensioner. (Fig. 83 och fig. 84.)
Detta konstruktiva hvalfsystem skulle dock verkat
enformigt utan ett dekorativt element och som sådant använde
romarna först och främst den grekiska kolonnbyggnaden. Denna
var ju egentligen konstruktiv, men rycktes ur sitt arkitektoniska
sammanhang och nyttjades rent dekorativt såväl å
hvalfbygg-nadernas fasader som i deras inre. A ömse sidor om en hvalfbåge
ställdes (å det yttre) framför murpelarne halfkolonner,
sammanbundna genom gemensamt bjälklag. (Fig. 82.) Detta motiv
(»teatermotivet», »die statische Wandgliederung»), upprepas vid de
fler-våniga byggnaderna i hvarje våning på så sätt, att i första
våningen användas doriska, i andra joniska, i tredje korintiska kolonner
och i en fjärde och sluten våning, om en sådan förekommer,
korintiska pilastrar. Murpelarnes egenskap af stöd betonas
genom ett särskildt gesimskapitäl. Kolonnerna stå i regeln på
postament för att ej för högt uppdragas.
Postamentet är ett tärningsformigt fotstycke, bestående af
fot, lif och krön.
Zvickel kallar man det plana fältet mellan en båge och
omgifvande raka delar.
Som krön och afslutning å en mur med hvalfbågar och
halfkolonner sattes ofta en sluten halfvåning, en s. k. attika
med ramverk eller pilastrar. (Fig. 82 och fig. 86.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
