Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Etrurien och Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
etrurien och rom.
arkitektonisk dekoration, ej sällan förvandlad till eleganta, genom
guirlander förbundna kandelabrar, en dekorering, som ej gör
det ringaste anspråk att förvilla ögat. Den tredje stilen, som
kan anses som det antika väggmåleriets höjdpunkt, finner man
i Pompeji representerad i Spurius Mesors, Cæcilius Jucundus
hus, i Casa dei capitelli figurati o. a., i Rom i det s. k.
Maecenas’ auditorium på Esquilinus.
Den andra stilen vardt dock ej en öfvervunnen ståndpunkt.
Tvärtom, ur densamma utvecklas en ny riktning, den fjärde
som återgår till den perspektiviskt framställda arkitekturen,
men drifver dess former ut i det fantastiska och omöjliga,
samtidigt med att koloriten blir allt lifligare och bjärtare. Detta
dekorationssätt upplefde sin glansperiod under Neros dagar. I
de nu mer underjordiska resterna af hans »gyllene hus» sågs
det en gång af Rafael och Giovanni da Udine och gaf dem
motiv vid utsmyckningen af Vatikanens loggier. I Pompeji
återvänder det i flertalet hus ■— staden blef ju så godt som
nyuppbyggd efter jordbäfningen 69 e. Kr. — vackrast i Casa
di Meleagro och i Casa dei dioscuri.
I färgen höllos på grund af belysningen alltid de lägre
fälten mörkare än de öfre. Sockeln är t. ex. ofta svart. —
Från de kejsares tid, hvilka följde efter Augustus till
Flavierna, finnas ytterst få arkitektoniska minnesmärken. I viss
mån beror nog detta på Flaviernas och andra kejsares sträfvan att
utplåna minnet af de dekandenta hatade Julierna och Claudierna.
Från Tiberius’ dagar stamma de tre sköna korintiska
kolonnerna efter Castors och Pollux’ tempel vid Forum. I Orange
i Frankrike bär en väldig triumfbåge hans namn. Och hvad
minner oss om Nero, om honom, som med utropet: »Qualis
artifex morior!» föll för egen hand? Hans gyllene palats, som
från Palatinus öfver Velia sträckte sig öfver Esquilinus’ höjder
bröts ned af den nye imperatorn och därofvan reste sig sedan
Titus’ thermer, äfven de försvunna. Men om glansen i Neros
dagar vittna dock ännu de nyssnämnda väggmålningar, som
inspirerade Rafael och hans lärjunge.
Den förste Flaviern, Vespasianus, byggde ett nytt Forum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
