- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
138

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornkristen och byzantinsk byggnadskonst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FORNKRISTEN OCH BYZANTISK ARKITEKTUR. 138

Utan tvifvel voro vid kejsartidens slut nästan alla
palatssalar täckta med hvalf*. Icke häller är det troligt, att de
äldste kristne företrädesvis sammankommit i de förnämes och
hofvets boningar.

Då förefaller den åsikt, som af Dehio i dennes och Bezolds
gemensamma verk försvaras, mera antaglig. Innan de kristna
fingo egna, ofientliga samlingslokaler, möttes de i hemmen till
firande af sina gudstjänster. Det rum, som härvid brukade
användas var atrium med det därtill gränsande tablinum och
de till höger och vänster belägna alæ. I atriet med dess
kolonnstöd ser Dehio det blifvande långhuset, i alæ
tvärskeppet, i tablinum med det där stående bordet absiden och altaret.
Svårast har han att förklara det förhöjda midtskeppet. Det
låter dock otroligt, att de kristne byggmästarne utgått från
privathusets grundanordning och hamnat i en form, som så
förvillande liknar rättegångsbasilikan — utan att ha tagit något
väsentligt från denna. Dehio säger visserligen, att den kom
kompletterande till, men allt af vigt var ju gifvet förut! De
äldsta kristna ha nog kunnat föra sin gudstjänst i hemmet eller
äfven — som Lange påpekar —• i de enskeppiga, absidförsedda
salbyggnader, scolæ, som användes af de religiösa eller sociala
samfunden, men då den utpräglade treskeppiga
kyrkobyggnadstypen uppstod, anslöt man sig helt säkert just till en byggnadsform,
som var särskildt lämpad att upptaga en större menighet. De
första försöken gjordes på 200-talet, under Constantins tid stod
typen färdig.

Den kristna basilikan är en rektangulär byggnad, indelad
i tre eller fem skepp genom rader af kolonner, förenade med
bågar eller ibland rakt bjälklag. Midtskeppet är högre och
bredare än sidoskeppen. Hvarje sidoskepp är omkring dubbelt
så bredt som det förra.

Den förändring vi här gent emot den antika torgbasilikan
kunna konstatera, är, att kortsidornas kolonner bortfallit, så att
längdriktningen betonats, och ett perspektiv framemot den af-

* Domsalen i Flaviernas palats (fig 96) och den ett ovisst ändamål tjänande
»basilikan» i Hadrianus’ villa i Tivoli ha varit hvälfda rum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free