Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornkristen och byzantinsk byggnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 fornkristen och byzantisk byggnadskonst.
.S. Sabina å Aventinus äger från ett Dianatempel
stammande korintiska kolonner, förenade af bågar.
Doriska kolonner dela skeppen i S. Pietro in vincoli.
Verkliga profkartor på antika byggnadsfragment erbjuda
6. Maria in Trastevere och .S". Lorenzo fuori le mura. I S.
Clemente är den inre anordningen med korskrank i midtskeppet
väl bevarad (fig. 109) och .S. Agnese visar en läktarvåning samt
en tärningslik tillsats å kapitälet, en s. k. impost, som
förmedlar öfvergången mellan kolonnen och bågen. —
I Ravenna blef basilikestilen ypperligt representerad.
Berömda monument äro S. Apollinare nuovo och S. Apollinare i
Classe (Ravennas forna hamnstad), båda med stämningsfulla
mosaiker — särskildt i den förstnämnda ■— samt med ett
kapitäl, som är en svulstig ombildning af kompositakapitälet,
hvartill kommer en impost. Tegelmurarne lifvas i det yttre af
med bågar förbundna lisener, och ett nytt element är det
cylindriska vid sidan stående tornet liksom den utåt
mångsidiga absiden. Den från Honorius’ dagar stammande domen,
Basilika Ur sia, vardt på 1700-talet i grund ombyggd. Trots
de skiftande välden Ravenna på kort tid upplefver — Honorius’,
Odovakars, östgotern Theodoriks och byzantinarnes — förändras
icke väsentligt byggnadskonstens karaktär, förr än i S. Vitale,
ett typiskt prof på det byzantinska kupolsystemet uppenbarar sig.
Numer är Ravenna en ensam, öde stad — hamnstaden Classis
är så när som på basilikan fullständigt utplånad — men för
den som älskar de förgångna tiderna, lefva trots all förstörelse
minnesmärkena ännu ett så starkt lif, att en bild af stadens
forna härlighet lätt kan stiga upp.
Men den form af kyrkobyggnad vi nu lärt känna, inskränkte
sig ej blott till Italien. Då Constantin flyttade sitt residens
till Byzans, uppväxte där jämte talrika monumentala
profanbyggnader äfven basilikor, nu blott till namnen kända. Och i det
Heliga landet byggdes bl. a. en basilika i Betlehem, Mariakyrkan,
som, ehuru med afjustitianus förändrad koranläggning, ännu finnes.
En storartad anläggning blef Den hel. grafvens kyrka i
Jerusalem. Om denna Constantins byggnad ger oss Eusebius några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
