Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Muhammedansk arkitektur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
muhammedansk arkitektur.
163
Fig. 125. Arabisk kölbåge
med taggar.
1099 kom moskéen i de kristnas händer och vardt
tempelherre-ordens förnämsta helgedom. För folkföreställningen blef den
Salomos tempel, som helt säkert legat just på den plats, där
nu Sachra- eller Omarmoskéen, som den äfven kallas, mot
himlen lyfter sin kupol och sin gyllene halfmåne.
För den sjuskeppiga moskéen
el-Aksa i Jerusalem anser man, att
en kristen basilika varit
utgångspunkten.
Intressantare gestaltar sig den
arabiska arkitekturen i Egypten.
Visserligen uppträder äfven här
den byzantinska kupolen, men vid
sidan däraf gör sig den orientaliska,
med kolonnbyggnad försedda
gårdsanläggningen särskildt gällande.
Förvisso har härvid liksom i
åtskilliga detaljer den gamla
egyptiska byggnadskonsten icke varit
utan betydelse. — Kairo är
hufvudstaden. Öfver kalifernas
grafvar resa sig ståtliga monument
med kupoler på kvadratisk bas. I
stället för de sferiska pendentiven
uppträder en egendomlig till sitt
ursprung ej fullt klar hvalfform,
stalaktithvaifvet, bestående af öfver
hvarandra anbragta små
hvalf-kupor, erinrande om
droppstensbildningar. Detta hvalf kan äfven
uppträda i byggnader med platt
tak och då som en förmedlande gesims mellan vägg och tak.
Af de från olika tider stammande moskéerna må framhållas
Amrumoskèen, från det 7:de årh., Hassanmoskèen från det I4:de
och moskéen el Moyed från det i5:de.
Grundanordningen är denna: en stor, fyrkantig gård, om-
Fig. 126. Arabisk hästskobåge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
