- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
164

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Muhammedansk arkitektur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

164

muhammedansk arkitektur. 164

gifven af en hall, som på den östra sidan blir synnerligen djup
och genom kolonner eller pelare delas i skepp; här finnes bl. a.
en mot Mekka vänd bönnisch (kibla) och en predikstol (nimbar),
från hvilken koranen föreläses. På gården, ofta förminskad i de
senare moskéerna, träffas en brunn. I det yttre ge de smärta
minareterna, från hvilka de rättrogna kallas till bön, det hela en
säregen prägel. Det konstnärliga får man hufvudsakligen söka i
vissa detaljer och i den yppiga ytdekoration, som öfverallt
utbreder sig.

Sedan länge ha araberna gällt
som spetsbågens uppfinnare. De
skulle alltså lämnat ett ej obetydligt
bidrag till den gotiska stilen. Så
förhåller det sig dock icke. Den
gotiska spetsbågen tjänar i första
rummet ett konstruktivt syfte. Den
är ett ypperligt medel att fördela
trycket på de vertikala stöden. Den
arabiska spetsbågen vill blott vara
en dekorativ ombildning, den så
väl som hästskobågen, kölbågen och
taggbågen (fig. 125 och fig. 126),
ja, araberna gingo ofta i sin
uppskattning af bågen som dekorativ
så långt, att de upphäfde dess
statiska funktion och blott och bart
som en utfyllning insatte den mellan
de förlängda stöden. De egyptiska och de spanska monumenten
ge oss talrika prof på dessa bågformer. (Jmfr figurerna.)

Den arabiska ornamentiken är till sitt väsen ytdekoration
och till sitt ursprung textil. Den är vidare i första rummet
lineär. Jämt och likartadt breder sig öfver en yta ett af samma
upprepade figur hopsatt mönster. I detta ingriper emellertid
ett annat, ja, ett tredje af samma utsträckning. Ingenstädes
möter man något betonadt hufvudparti. Öfver allt ett ständigt
linjernas flyende och öfvergående i hvarandra. Ögat har svårt

Fig. 127. Arabisk väggdekorering.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free