Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den romanska byggnadskonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i ;6
DET KAROLINGISKA SKEDET.
Fig. 136. Förhallen i Lorsch.
Richarius i Centula i Normandie (känd genom en gammal
afbildning), där ej blott tvenne kor förekommo, utan äfven ett
tvärskepp i väster.
I hvad mån hvalf i karolingiska basilikor förekommit, kunna
vi icke afgöra. Att tunnhvälfda enskeppiga kyrkor redan på
700-talet användes i södra Frankrike är däremot ett obestridligt
faktum, som dock ligger något vid sidan af frågan om den
typiskt romanska kyrkobyggnadens uppkomst.
Centralbyggnaden kom i västerlandet till användning, som
nämndt, endast för slottskapell samt dop- och grafkapell. De
frankiska landen fingo den från Italien.
Karl den stores slottskapell i Aachen (den n. v. münstern) har
som förebild haft byzantinskt-italienska mönster, såsom S. Vitale
eller några kyrkor i Lombardiet som t. ex. domen i Brescia. Dess
invigning skedde 804. Innerrummet är åttkantigt, men omgången
utåt 16-sidig. (Fig. 135.) Mellan murpelarne äro (utan nischer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
