- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
182

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den romanska byggnadskonsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

182

DEN ROMANSKA STILENS SYSTEM. 18 I

Fig. 140. Plan af S. Zeno i Verona.

2. Pelarbasilikor med lika stora stöd.

3. Pelarbasilikor med omvexlande svagare och starkare stöd.

4. Basilikor med omväxlande pelare och kolonner.

Det romanska hvalfsystemet i sin fullkomlighet motsvaras
af formen B, 1 i ofvanstående schema. (Fig. 142 och fig. 149.)
Vid detta, som t. ex. representeras af domerna i Mainz och
Speier, finner man följande anordning: i sidoskeppen äro
kvadratiska korshvalf inmurade mellan de från hvarje pelare till
väggen gående gördelbågarne. I midtskeppet har den för
kors-hvalfvet erforderliga kvadratiska grundplanen ernåtts genom
tvärs öfver skeppet och öfver hvartannat pelarpar (i nämda
riktning) slagna bågar och likaledes genom däremot svarande, lika
stora bågar i längdriktningen. Dessa bågar, tvär- och
längdbågar (transversal- och longitudinalbågar) uppstiga från de i
form af pilastrar eller halfkolonner framför nämnda pelare lagda
förstärkningar, hvilka uppstiga å midtskeppets öfverväggar. De
mellanstående svagare pelarne kallas arkadpelare, de föregående
hvalf pelare. Ett hvalffält med tillhörande bågar och pelare
benämnes trave. På ett dylikt i midtskeppet komma alltid två i
hvarje sidoskepp. Detta system fordrar mycket starkt vederlag,
och finner man detta i de tjocka sidomurarne, i den med torn
förstärkta västra slutmuren och i fyrkantens eller korsmidtens
synnerligen kraftiga hörnpelare. Man har kallat detsamma det
»bundna systemet». Det skänker kyrkan enhet och helgjutenhet,
om det ock mestadels gör en tung, tryckande verkan.

Af det regelbundna korshvalf den romanska stilen
använder, kunna vi efter hjässlinjernas karaktär urskilja tre olika slag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free