- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
183

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den romanska byggnadskonsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

183 DEN ROMANSKA STILENS SYSTEM.

18 I

Hjässlinjerna kunna nämligen vara i) horisontala, 2) uppstigande
mot hvarandra i en trubbig vinkel (»rakt stick») eller 3)
bågformigt böjda (»bågformigt stick»). De båda sista slagen lägga
diagonalernas korsningspunkt öfver sidobågarnes hjässhöjd. Vid
den första och andra formen äro hvalfkapporna delar af tunnhvalf,
vid den tredje äro de sferiska.

Midtskeppets öfverväggar lifvas i den hvälfda basilikan
dels genom travéernas längdbågar, dels ofta genom lägre
blindbågar. Fönster kunna infattas af
bådadera.

I den plattäckta basilikan löper
vanligen öfver arkadbågarne en
horisontal gesims, hvarifrån ibland vertikala
lister löpa ned till kapitälen.

Den romanska kolonnen har som
särskild fot en fyrkantig plint samt den
attiska basen; i plintens fyra hörn
ligger (plastiskt framstäldt) ett s. k.
hörnblad, ibland en djurfigur. (Fig. 139.)
Skaftet är okannelenadt och i
Tyskland nästan alltid en monolith.
Kapitälet är antingen ett tärningskapitäl
med nedtill afrundade hörn och ofta
prydt med ornament (fig. 138) eller
kalk- eller klocklikt (fig. 137) eller
ett, särdeles under den äldre tiden
förekommande groft korintiserande
kapitäl. Ibland finner man äfven
figurkapitäl med klumpiga historierade

framställningar. Tärningskapitälet har framsprungit ur behofvet
att vinna en tillfredsställande öfvergång från den fyrkantiga
båg-foten till den cylindriska kolonnen. Dess ytor äro ej sällan
öfvertäckta af ornament. Pelaren är i regel fyrkantig samt
murad. Den hvilar på en sockel och slutar med en gesims,
bestående af en hålkäl och en platta eller af en rundstaf, ett
par lister och en hålkäl samt öfverst en platta.

Fig. 141. Plan af
katedralen i Monreale.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free