- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
199

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den romanska byggnadskonsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 18 romanska kyrkliga minnesmärken.



Dessa föreskrifter voro hufvudsakligen negativa. Emellertid
kunde kyrkorna akomodera sig efter de i olika länder brukliga
typerna. De negativa fordringarna voro: inga kryptor, inga
torn, inga emporer, triforier eller gallerier af hvarje slag, inga
lysande färger, inga väggmålningar och glasmålerier, ingen
brokig golfinläggning och den största inskränkning af alla
ornament, inga reliefer å grafstenarne etc. Den inre taktäckningen
är i dessa kyrkor antingen platt trätak
eller hvalf. I senare fallet uppträder i
Burgund t. o. m. det rektangulära
spets-bågiga hvalfvet. Äfven ett sträfsystem
förekommer, ehuru utan strätbågar. En
egendomlighet i det inre är, att de
half-kolonner, som mottaga hvalfbågarne,
uppstiga från en konsol och ej från pelarens
bas. Ett positivt kännetecken är äfven
korets bildning. Detta slutar antingen
rätlinjigt (vanligast) eller halfkretsformigt.
Härtill komma nu alltid kapell, efter hvilkas
plats, form och antal olika typer
framträda. Den första typen har fyra
half-rundt slutande kapell af aftagande
storlek å tvärskeppets östra sida, den andra
gör dem likformiga med hufvudkoret, den
tredje förlägger dylika rätlinjiga kapell
äfven å tvärskeppets vestra sida samt
rundt om korets omgång (fig. 153), den
fjärde har halfrundt kor och kapell å korsarmarna och den
femte lägger härtill radierande kapell omkring koret (fig. 152)*.

I Tyskland uppträdde cistercienserkyrkor redan på
1120-talet (Kampen vid Köln 1122). Ett flertal blefvo plattäckta
(Heilsbronn, Pforta, Hardehausen o. a.).

Då öfvergångsstilen framträdde, påverkade denna i ej

* Jmfr Dehio och Bezold anf. a. s. 515 o. f. De ofvannämnda systemen ha
erhållit följande namn: 1) Cisteaux I, 2) Clairvaux II, 3) Cisteaux II, 4)
Mori-mond II, 5) Clairvaux III.

Fig. 153. Plan af kyrkan i
Riddagshausen.
(Typen Cisteaux II).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free