- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
203

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den romanska byggnadskonsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 18 ROMANSKA KYRKLIGA MINNESMÄRKEN.



absid. Några ha tornet i öster, Hemertin, Tangeln, Belitz o. a.
kyrkor, som af befolkningen i dessa trakter fått namnet »die
sie-ben verkehrten Kirchen».

FRANKRIKE. Trots förefintliga skiljaktigheter beherskas
de tyska grupperna af en viss enhetlig prägel. I Frankrike åter
råder särskildt mellan nordens och söderns kyrkobyggnader en
nästan diametral skillnad. Denna sammanhänger med den
olikartade kultur och de olika folkstammar, som inom det ena
och det andra området gjort sig gällande. I de södra landen
kvarlefde ännu starka antika traditioner, som genom de
kulturvänliga västgöterna på intet sätt lidit afbräck. Här herskar
afgjordt det rent romanska elementet, då i mellersta och norra
Frankrike dels keltiska, dels och mest germanska inflytelser bli
bestämmande. Af ej ringa betydelse vardt den skandinaviska
invasionen i de nejder, som däraf fingo namnet Normandie. Mest
keltiskt förblir Bretagne. I söder uppväxer i det provencalska
konungariket den medeltida odlingens kanske skönaste blomma, som
dock snart nog bryskt skulle brytas i albigenserkrigens stormar.

I Provence, Dauphiné, Languedoc, Burgund, minna oss
ännu betydande lämningar af romerska byggnadsmonument om
dessa trakters antika odlingsskede. När kristendomen vunnit
fast fot i dessa land, byggdes kyrkor, hvilka säkert redan nu till
förebild togo de antika monumentens hvalfkonstruktioner.
Vanligen antages, att denna efterbildning först senare efter en våldsam
förstöring af de första träkyrkorna ägt rum. Säkert torde likväl
några hvalfkyrkor kunna ledas tillbaka till västgöternas tid.

I Provence, Languedoc och Dauphiné finna vi såväl
en-skeppiga som treskeppiga kyrkor, båda med tunnhvalf.

Den förra typen (fig 158), är här särskildt utbredd. Tvärskepp
kan förekomma. Murarna äro kolossala, förenade med
gördelbågar, mellan hvilka tunnhvalfven ligga. Där bågarne utlöpa, äro
förstärkningar både i det inre och det yttre anbragta.
Hvalfven bli ofta lindrigt spetsiga — för tyngdens fördelning. Fria
harmoniska rumförhållanden och en dekorationskonst, som i
mycket närmar sig antikens, äro för denna grupp betecknande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free