- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
223

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den romanska byggnadskonsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 18 romanska kyrkliga minnesmärken.

Kapellen ha anordnats till graf kor öfver här begrafna medel
tids-regenter. Prunkande barocktak uppsattes där af templets
beskyddare under Sveriges stormaktsdagar, grefve Magnus Gabriel
de la Gardie, hvars med bildverk smyckade graf man finner i
den södra tvärskeppsarmen. Knappt någon grift förtjänade väl
så inskriften: »Vanitas vanitatum vanitas».

Cistercienserkyrkorna voro
vanligen af huggen sten, af
tegel dock t. ex. nunneklostret
i Sko (i Uppland). Med dem
utbreddes kännedomen om
hvalfvet. Äfven deras korslut,
stödanordning och
fönstergruppering vunno märklig efterföljd.

På 1200-talet anläggas
domkyrkorna i Västerås och
Strängnäs. De uppföras af tegel i
öfvergångsstil och utan torn
(blott med en spira öfver
kors-midten). På 1400-talet
utvidgades och förändrades de
väsentligt. Från slutet af 11
ootalet stammar den äldsta
delen af Linköpings domkyrka.
Denna söka vi i partierna
närmast väster om det gotiska koret. Här härrskar rundbågen.
Efter 1230 fortsattes byggnaden åt väster — koret var då
upp-bygdt i romansk stil — och hvalf och arkader bli småningom
spetsbågiga. Som material användes en vacker kalksten från
Omberg. Sidoskeppen blefvo nästan lika höga som
midtskeppet. Under de gotiska fönstren i sidoskeppen löper i
långhusets inre en bågställning (arkatur), som i början vardt rundbågig,
sedan spetsbågig och slutar med klöfverbladsformiga bågar.
Den visar oss alltså byggnadsarbetets fortskridande. Omkring
1500 ombyggdes koret i sengotik. Den södra portalen
(sannolikt af en Gotlands-mästare) prisas med rätta för sin skönhet. Ett

Fig. 173. Stenkumla kyrka på Gotland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free