Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gotiska stilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den gotiska stilens system.
239
träffa liksom i en brännpunkt i Isle-de-Frange. Där tager
systemet gestalt och därifrån utbreder det sig i jämnbredd med
det franska kungahusets växande politiska makt, Paris’ och
Frankrikes ökade betydelse som banérförare för västerlandets
andliga kultur.
Mamnet »gotiskstil»
anser man icke ha något
med stilens ursprung att
skaffa. Ordet »gotisk» var
— säger man — ett af
renässansens italienare
uppfunnet öknamn liktydigt
med barbarisk, en
benämning, som särskildt genom
Vasari vunnit spridning*.
Att gotiken af
renässansmännen och långt in på
1700-talet föraktades som
ett alster af förfädrens
»dåliga smak» eller »
smaklöshet» — med förkärlek
använda ord — får man
ofta besked om.
Emellertid skedde då och då
stiltrogna restaureringar i
gotik (t. ex. förnyelsen
af katedralen i Orleans
på 16- och 1700-talen,
restaureringen af kyrkan
i Corbie i flamboyantstil på 1700-talet etc.), men någon verklig
uppskattning af densamma uppstod ej förrän vid det »upplysta»
seklets slut, och steg den alltmer under 1800-talets första hälft
under kraftig påverkan af de nationella och romantiska ström-
* Georgio Vasari († 1574), den bekante italienske målaren och
konsthistorikern, hvars arbete om samtida och bortgångna italienska konstnärer för
kännedomen om dem varit af den största betydelse.
Fig. 184. Plan af dömen i Köln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
