- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
240

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gotiska stilen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

240

den RoMANska stilens system. 18 I

ningarna *. Lika ifrigt som man förut tagit afstånd från,
täflade man nu att taga parti för stilen, kallade den för
»germansk», »tysk», »fransk», »katolsk», benämningar, som i likhet
med tekniska dylika som »spetsbågsstil», »stil ogival» o. a.
icke kunnat uttränga det gamla namnet.

Mer eller mindre lyckade försök att ur namnet förklara
ursprunget gjordes redan tidigt. Som ett kuriosum må nämnas

fransmannen Millins åsikt om
stilens svenska härkomst (från
Gotland och Götaland) och om
dömen i Uppsala som dess första
större monument.

På allra sista tiden har dock
ett nytt försök blifvit gjordt, som
förtjänar uppmärksammas.
Benämningen skulle —■ enligt
professor Dietrichson — syfta på inga
mindre än västgöterna i södra
Frankrike. Bland dem och deras
afkomlingar skulle gotikens
»tekniska förutsättningar» uppstått.
Här finner man tidigt i
tunn-hvälfda kyrkor den i konstruktivt
syfte använda spetsbågen, i de
stigande halfva tunnhvalfven har
man förebilden till sträf systemet,
som först utvecklades vid koret.
Koromgången med kapell, vann, som vi sett, i de södra
trakterna tidigt utbredning, och korshvalf med bärande ribbor,
ribbhvalf eller kapphvalf, uppstodo i södra och västra Gallien
och i Burgund. Från södern kommande »gotiska» byggmästare

Fig. 185. Gotiskt sträf- och
hvalf-system (från dömen i Amiens).

Bekanta äro de sträfvanden, som då gjordes att återupptaga gotiken som
"byggnads- och dekorationsstil. En af de ifrigaste förespråkarne härför var
Viollet-le Duc, den förste fransman, som grundligt studerade stilen, och hvars
studier däri äfven varit utomordentligt fruktbringande. Bestämmande för den
tyska uppfattningen voro länge Mertens och K. Schnaase.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free