- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
241

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gotiska stilen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den gotiska stilens system.

241

skulle fört dessa ännu icke ett system bildande element mot
norden. Från Normandie kom så det kvadratiska, sexdelade
kapphvalfvet och i Isle-de-France, i koret till 5. Denis’
klosterkyrka uppstod sedan den första typiskt unggotiska
stilföreteelsen. —

Hvad den nyare forskningen till fullo ådagalagt, är att
gotikens uppkomst icke är, som förut antogs, förutsättningslöst
bunden vid S. Denis, lika litet som kyrkans abbot, den berömde
Suger eller, som Viollet-le-Duc föreslog, Paris-skolans arkitekter
kunna få äran af dess uppfinning. Nu mer kan man hänvisa till en
stilens förhistoria, som t. o. m. visar oss, att den äfven utan
S. Denis skulle brutit sig väg. Åtskilliga kyrkor i Picardi och
Isle-de-France, ett dittills arkitektoniskt efterblifvet gebiet, visa
tidigare än S. Denis ett konstruktionssätt, som syftar mot eller
nästan är gotik, om än tungt och klumpigt utfördt. Så S.
Etienne i Beauvais med aflånga ribbhvalf i sidoskeppen, koret
i Morienval med ribbhvalf i koromgången, så Dommartin (nu i
ruiner) och ännu mer S. Germer, som har ribbhvalf, spetsbågar,
koromgång och sträfsystem, samt i Isle-de-Francekyrkan i Poissy,
och S. Martin des Champes i Paris. Högst når likväl S. Denis
och tar efter korets fulländning 1140—1144 afgjordt ledningen.
Men där har också något nytt tillkommit: emporer öfver
sidoskeppen och kvadratiska sexdelade hvalf, hvilka element blefvo
för den franska unggotiken särskildt karaktäristiska, men
sedan-försvunno *.

Dock, stilrörelser på andra håll, hvilka kunna sägas
innehålla ansatser till gotik, träffa vi i Burgund och i Anjou och
Poitou. Korshvalfven i kyrkan i Vezelay, framför allt i dess
förhall, ansågos af Viollet-le-Duc som en början till gotiken.
Cistercienserna använde tidigt både spetsbågen och det
rektangulära ribbhvalfvet. Och det förut skildrade
Plantagenet-systemet (i Angers, Le Mans, Poitiers etc.) kan icke förnekas
hysa en gotisk grundtanke.

’ Till följd af S. Denis’ senare ombyggnad (1231) finnas nu ej dylika hvalf
och emporer, men måste antagas funnits, då de träffas i flera byggnader, som
räknas till »S. Denis’ skola» (Noyon, Chalons s. M., Nötre Dame i Paris o. a.).

Arkitekturens historia. 16

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free