- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
249

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gotiska stilen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 66 gotikens kyrkliga minnesmärken.



ett genom tiderna lefvande väsen. Huru varierande dock än
planbildning och formbildning kunna vara, bör dock en äkta
gotisk kyrkobyggnad konstruktivt följa vissa lagar. I de
olika faser gotiken visar både i rum och tid, återvända alltid
dessa lagar, lagarne för den bärande kraftens organisation i ett
visst stödsystem. Finnes icke detta, men däremot t. ex. en
rik, gotisk formskrud, kan man blott i begränsad mening tala
om en kyrkas gotiska byggnadsstil.

FRANKRIKE. Den franska unggotiken innebär ett
intressant öfvergångsskede från det romanska byggnadssättet. I
konstruktionen härskar den gotiska principen, men
detaljformerna kvarstå på romanismens ståndpunkt. Äfven uppträda
några konstruktiva egendomligheter, som i den utvecklade stilen
saknas.

Det är de normandiska emporerna och de sexdelade
kvadratiska hvalfven. De förra tjänade som stöd mot midtskeppets
hvalf. Då sträfsystemet, som samtidigt användes, pröfvats och
befunnits godt, försvunno de likväl. De sexdelade hvalfven
bibehöllo sig till 1200-talets början, då de fingo vika för en
hvalfokindelning med korta intervaller. Öfver emporerna
anbringas ett triforium (antingen en blindarkad eller en täckt
löpgång), hvarigenom uppbyggnaden blir fyravånig. Sträfsystemet
behandlas mycket tungt och klumpigt.

Vid koret till domen i Noyon finna vi sannolikt den första
fria sträfbågen. Där har den mellan kapellen befintliga
sträf-pelaren förhöjts och en båge slagits mot emporvåningen; vid
långhuset äro fria bågar slagna öfver emporerna. Dylika träffas
äfven å Notre Dame i Chàlons och å dömen i Laon. Vid
den femskeppiga Notre-Dame i Paris har systemet mera
utvecklats. Huru förhållandet varit vid S. Denis kan däremot ej
afgöras på grund af korets senare omgestaltning. Sannolikt har
systemet erinrat om det vid Noyon.

Hvad de inre fria stöden angår upprepas antingen den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free