Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gotiska stilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 66 gotikens kyrkliga minnesmärken.
i Amiens gått till 42,87 m. i höjd och 13,63 m. i bredd. Men
de djärfva beräkningarna kommo på skam. Anno 1248, tolf
år efter fullbordandet, instörtade hvalfven. De återuppfördes
på nytt och gaf man dem då dubbelt så många pelare.
En byggnad af första rangen vardt ock katedralen i Bourges.
Den begyntes redan 1172 efter mönstret af Paris-domen, men
utförandet fördröjdes till inpå 1200-talet, då andra förebilder gällde
mera. Katedralen vardt femskeppig med de yttre sidoskeppen
— att märka — lägre än de inre. En egendomlighet är vidare dess
stora, vida krypta. På fasaden arbetades ännu på 1500-talet.
Andra, större anläggningar äro t. ex. det storartade koret
i Le Mans, nybyggnaden af katedralen i Soissons, katedralen
i Tours, bland de mindre det ryktbara 5. Cliapelle i Paris. I
det forna kungliga palatset på Seine-ön, uppbyggdes af Pierre
Monteraii 1243—48 ett elegant och sirligt kapell med en
treskeppig krypta-artad underkyrka och en enskeppig, i lätta
hvalf, i väldiga, med glasmålningar fyllda fönster och i smidiga,
struktiva delar upplöst öfverkyrka, öfverallt, rikt plastiskt
smyckad och strålande i guld och glödande färger.
1 Normandie återverkar den inhemska romanska stilen.
Grundplanen är fransk, dock skjuter det mellersta korkapellet
fram öfver de öfriga. Triforiet blir mycket högt. Ett galleri
eller en löpgång förenas vanligen med öfverfönstren liksom
med fönstren i sidoskeppen, hvarigenom det horisontala gör
sig påmint. En normandisk egenhet äro murarnes fördelning
i två skal med tomt mellanrum, hvilket t. ex. vid fönstren,
som ofta sakna rosverk, gör att den inre och den yttre
öppningen ej behöfva motsvara hvarandra. I det yttre älskar man
att, som under den romanska epoken, anbringa ett mäktigt
torn öfver korsmidten. Nybyggnader äro t. ex. katedralerna i
Coutance och Seez, och på den mäktiga, på stilskiftningar rika
katedralen i Rouen, liksom på katedralerna i Lizieux, Evretix
och Bayeux bygger man fortfarande.
Den gotiska stilen utbreder sig nu äfven öfver Frankrikes
mellersta och södra delar. Burgund hade visserligen sin egen,
om unggotiken påminnande byggnadsstil, men efter hand an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
