- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
257

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gotiska stilen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 66 gotikens kyrkliga minnesmärken.



de gotiska elementen; först under 1300-talet har gotiken fullt
inkommit, men då med det förändrade skaplynne, som den
nya tiden medfört.

Trettonhundratalet vardt i Frankrike af helt naturliga skäl
föga gynnadt af konsten. Usla regenter, hundraårigt krig,
uppror och »pestilentia» lade på landets utveckling en svår hämsko.
Den världsliga arkitekturen
gynnas mer än den kyrkliga.
Inom den sistnämnda
uppstå ytterst få nybyggnader.
Stilen börjar luta mot sin
nedgång. Man söker skärpa
och förfina det konstruktiva,
men spelrum för en
utveckling fanns nu näppeligen.

Sträfverket behandlas
lätt och pyntas rikt med
rosverk och tabernakel.
Rännan i sträfbågen t. ex. bäres
af ett gallerverk. I det inre
krympa kapitälen ihop till
ett smalt band, och den mot
midtskeppet vända större
knekten får en staty under
en baldakin.

1 södern fullföljas byggnaderna från den föregående tiden, de
väldiga koren å katdralerna i Toulouse och Narbonne,
katedralerna i Clermont-Ferrant, Limoges och Bourdeaux. Som en
klassisk byggnad kan nästan anses katedralen i Bayonne, där
ett intressant drag uppträder, nämligen förening af korkapellens
och omgångens hvalf, ett motiv, som först uppträdt i Soissons.
I Champagne träffas från denna tid t. ex. S. Urbain i Troyes
med ett åttkantigt kor och polygona sidokor och öfverdrifvet
fina former, i Normandie Ouen i Rouen*.

* Den här angifna riktningen har Dehio kallat den »doktrinära sengotiken».
Schnaase kallar den »ett interregnum mellan den klassiska gotiken och den

Arkitekturens historia. 17

Fig. 200. Trappa i katedralen i Rouen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free