- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
258

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gotiska stilen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 66 gotikens kyrkliga minnesmärken.

Länge skulle det ej dröja, innan manierismen, urartningen
och upplösningen infunno sig. Detta sista skede karaktäriseras
af ett öfvervägande intresse för dekorationen och likgiltighet
för det konstruktiva. Det är sengotikens, flamboyantstilens
epok. Det sista namnet härrör från rosverkets förändrade
karaktär. I detsamma har fiskblåsliknande eller om eldflammor
erinrande pass inkommit, ja, det hela blir vanligen en liffull och
rörlig sammanflätning af slingerlinier. Bågen får ofta kölform,
och knektarne mista sina kapitäl. —

I den samtida bildkonsten uppenbarar sig en stark
realistisk strömning. Längst därutinnan komma Nederländerna.
Bildkonstens uppsving påverkar såväl den profana som den kyrkliga
arkitekturen i så måtto, att allt större vikt lägges å dess
dekorativa utsmyckning, som i öfverdrift och förakt för stoffets
natur ibland går öfver alla rimliga gränser. Noga taget kan
en struktiv förändring icke väntas, och att då vexling och
rörelse eftersträfvas i det dekorativa, som ju lätt kunde
förvandlas, bör ej förvåna. Interiörer af hög stämningsvalör har
denna tid äfven lyckats åstadkomma. Det är öfver
hufvud-taget i det måleriska dess skönhetsvärden ligga, liksom den i
accessoirer som altarskåp, korstolar m. m. har gifvit
beundransvärda resultat.

Karaktäristiska stilprof äro t. ex. S. Maclou i Rouen, S.
Jacques i Dieppe, S. Maurice i Lille, tvärskeppsfasaden å
Ouen och katedralen i Rouen, i södern det prunkandekoret i
katedralen i Alby o. a.

NEDERLÄNDERNA. Öfvergångsstilen viker här
långsamt för det franska systemet. Omkring 1250 har det vunnit
insteg. Rundpelare uppträda likväl ofta, och sträfbågen kan
saknas. S. Gudule i Briissel begynnes på 1200-talet. Koret
är färdigt 1280, på långhuset bygges under 1300-talet och på

senare yppigt urartade stilen, då hela byggnaden tyckes upplösa sig i
flammande rosverk».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free