Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gotiska stilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 66 gotikens kyrkliga minnesmärken.
från Sens som följde mönstret af katedralen i sin franska
fädernestad. Arbetets fortskridande berättar oss utförligt en
traktat af munken Gervasius *. Från det västra (större)
tvärskeppet begyntes uppförandet, först sidoskeppen, så
midtskeppets nästan kvadratiska sexdelade hvalf, sedan det östra
tvärskeppet med dess absider samt långhusets östligaste del; men
här måste koret på
grund af ett par äldre
torns bibehållande
betydligt förminskas. Det
slutade i en af kopplade
kolonner omgifven
halfkrets med omgång och
ett framspringande
rundt kapell, som vigdes
åt minnet af den
ryktbare ärkebiskopen
Thomas Becket. Härmed
börjar »early english».
Den nya riktningen
förkastar icke allt i den
gamla. Kyrkorna
behöllo sin enorma
utsträckning och sin ringa
höjd, det mäktiga tornet
öfver korsmidten,
betoningen af
horisontal-linien. Oaktadt både
sträfsystemet, ribbhvalf-
vet och spetsbågen upptagas, lägger man ej i dagen något intresse
för en konsekvent utvecklad gotisk konstruktion. I det inre för-
* Schnaase kallar skriften (något öfverdrifvet) »den viktigaste skriftliga
urkunden för medeltidens byggnadshistoria». Den visar, huru lekmän här äro de
ledande byggmästarne, huru lång tid de olika delarnes uppförande i allmänhet
bör ha tagit, visar, att förf. väl kan skilja mellan det gamla och det nya
byggnadssättet o. s. v.
Fig. 204. Katedralen i Canterbury.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
