- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
270

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gotiska stilen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 66

gotikens kyrkliga minnesmärken.

ett intressant prof på öfvergången från romansk stil till
unggotik. Efter branden 1176 tog man i tu med en grundlig
ombyggnad. De östra delarne stodo färdiga 1250. Koret hvilar
på en romansk treskeppig krypta och har en halfrund,
rätvinkligt kringmurad absid, omgifven af tvenne treskeppiga kapell.
Det väldiga tvärhuset blef tvåskeppigt med imposanta fasader.
A den södra har i dekoreringen gotiska former trängt in.

Äfven på andra håll, miinstern i Schlettstadt, münstern i
Weisenburg etc. visar sig sporadiskt en dröjande unggotik,

ehuru man nog ej kan tala om ett tyskt
unggotiskt skede. Men snart tages
steget fullt ut, och den utvecklade
franska katedralstilen upptages t. ex.
i koret till domen i Köln, långhuset i
Strassburgs münster och annorstädes.

Det varar dock ej länge, förrän
den tyska gotiken lägger i dagen en
stark sträfvan till själfständighet, en
sträfvan som å ena sidan tar sig
uttryck i den konsekventaste utbildning
af vertikalismen (långhuset i domen
i Köln), å den andra sidan i en
praktisk och förståndig, mot den tyska
borgerliga uppfattningen svarande
anläggning, hvilken tendens med tiden
vardt den segrande. Den följde blott
tidens ändrade signaler det omsving i samfundslifvet, som gjort
städerna till kulturens ledstjärnor och brännpunkter. Det är
dessas behof af församlingskyrkor, som nu i första rummet
tillfredsställes. De nya stiftskyrkornas antal blir allt mindre,
och furstarnes och biskoparnes intresse går åt helt annat håll
än åt byggnadskonst. Men klosterordnarne, hvilka förr varit
af sådan vikt för den kyrkliga arkitekturen? Äfven här hade
en förskjutning ägt rum. Visserligen byggde cistersienserna
ännu inpå 1300-talet klosterstiftelser i den förnäma stil, som
var dem egen, men de ordnar, som nu i nämnda hänseende

Fig. 210. Plan af
Elisabethkyrkan i Marburg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free