- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
277

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gotiska stilen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 66 gotikens kyrkliga minnesmärken.

byggnadstyp. Af helt naturliga skäl koncentreras planen.
Ähörarne skola ju samlas kring predikanten, och någon större
altartjänst förekommer ej i församlingskyrkorna. Koret ryckes
närmare långhuset. Det kan bestå 1) af en enda polygon
absid, 2) af trenne dylika, 3) af en månghörnig hallformig
omgång kring ett innerkor, hvars sidantal vanligen är mindre än
omgångens (3 mot 5—9), en för
sengotiken särskildt kännetecknande
kortyp (fig. 214); slutligen 4) kan koret
afslutas blott af en månghörnig vägg
utan egentlig omgång (ej ovanligt i
Sachsen). Äfven utelemnas tvärskeppet och
kyrkan får en betydlig bredd, ja, kan
t. o. m. bli kvadratisk (särskildt i
Westfalen och Sachsen). En god predikosal
kunde vidare ej gärna behålla de höga,
ljudfångande spetsbågshvalfven eller
uppdelas i ett svindlande högt
midt-skepp och lägre sidoskepp. Därför
väljes nästan öfverallt hallsystemet, och
hvalfven göras låga och lindrigt
spets-bågiga. I det yttre inskränkes
sträf-verket till sträfpelarne, mellan hvilka
väggen mer framträder än förut, och
öfver det hela höjer sig det tunga,
gemensamma taket.

En dylik kyrka gör mer intryck af
sluten byggnadskropp med breda ytor, och en helt annan
rumkomposition uppträder, hvilket föranledt forskare som Schmarsow
och Haenel att energiskt framhålla, att härmed en ny stil, en
rumstil, ja, renässansen hållit sitt intåg *. Häremot kan väl
med skäl anmärkas, att icke är det den italienska renässansens
rumstil. Dehio synes mig dock gå för långt i sitt klander
såväl af denna mening som af sengotiken.

* Haenel i sitt arbete »Spätgotik und Renaissance» (med 60 belysande
bilder).

Fig. 214. Plan af
Vårfrukyrkan i München.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free