- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
282

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gotiska stilen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 66

gotikens kyrkliga minnesmärken.

Hansan kunde väl knappast resa ett mer imponerande
minnesmärke än t. ex. Mariakyrkan i Lübeck. Och, hvad lyckligt
är, många kyrkor stå ännu orörda af det moderna
restaureringsraseriet.

Såväl basilikal- som hallsystem förekommer. Den franska
koromgången med kapell är här icke ovanlig. Kapellen bruka
dock efter förebilden af katedralerna i Tournay och Utrecht
och Vårfrukyrkan i Brügge sammandragas med omgången. Så
är förhållandet i domen i Schwerin och i Lübecks Mariakyrka,
som blef en mönsterkyrka för hela denna grupp. I stället för
en dekorering i huggen sten träda ornament, sammansatta af
gjutna formstenar, fyr- och sexpass t. ex., eller rikare
utvecklade, pressade i modellformar — i båda fallen en ytdekoration.
Äfven med måleriska medel som i murarna inlagda färgade
tegel och hvitputsade blindnischer lifvas ytorna, hvilka likväl äfven
i och för sig genom de hvita fogarne mot tegelfärgen och den
regelbundna vexlingen mellan löpare och bindare icke verka
döda*. Föremål för utsmyckning bli särskildt gaflarne, som för
öfrigt pläga framträda i den i profanarkitekturen använda
trapp-formen, så t. ex. å den här afbildade Mariakyrkan i Danzig.
Verkliga praktgaflar äga t. ex. Mariakyrkorna i
Neubrandenburg och Prenzlau. I det inre äro de nordtyska kyrkorna af
en sträng, kal verkan med nu mer hvitstrukna ytor. I stället
för triforier uppträda med öfverfönstren förenade blindarkader.
Stilen spred sig äfven till Polen, Lifland och Estland (domerna
i Riga, Reval och Dorpat) samt till de skandinaviska länderna.

* Vare sig man använder naturlig sten eller tegel, iakttages i en muryta,
att stenarne skola binda hvarandra och förbinda bakomvarande skift med det
yttre. För den skull sammanträffa aldrig fogarne Vissa stenar löpa i skiftet
med långsidan utåt = löpare, andra ligga vinkelrätt mot murens längdriktning
= bindare. Vid tegelmurning ha vissa förband sedan länge kommit till
användning som blockförband (hvartannat skift löpare, hvartannat bindare), korsförband
(analogt, men löparnes fogar först i det fjärde skiftet, bindarnes i det andra
öfver hvarandra), gotiskt forband (i hvarje skift omvexlande en löpare och en
bindare), vendiskt förband (i hvarje skift på två löpare en bindare), flamländsk
forband o. a. (Jmfr Redtenbacher.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free