Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gotiska stilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 66 gotikens kyrkliga minnesmärken.
men på landsbyggden byggas kyrkor med hvalf i det inre,
trappgaflar i det yttre, kyrkor, som ge landskapet ett
karaktäristiskt element, som vi minnas från landet med de
mörkgröna bokskogarna och de stora, vida slätterna.
Bättre var förhållandet i Sverige. Visserligen nöjer man
sig i de flesta fall med att förstora och försköna kyrkorna,
att slå in hvalf, där sådana förut ej funnos, utvidga koret
och förstora och pryda fönster och portaler, men äfven
nybyggnader af betydenhet se dagen. Så byggdes i Uppsala
Skandinaviens största katedral. Grundläggningen skedde i slutet
af 1200-talet, hvilket år är ovisst. Som planens upphofsman
anses Etienne de Bonneuil, hvilken 1287 inkallades från Paris
för att med sina gesäller »faire 1’église d’Upsal en Suède»,
en åsigt, som dock på senare åren blifvit bestridd *. Det
synes nämligen, som om planen (fig. 220) icke nödvändigt
måste härröra från honom. Franskt körschema visa kyrkor
utefter både Östersjö- och Nordsjökusterna. Särskildt ha
likheter med kyrkorna i Brügge och Mariakyrkan i Lübeck
påpekats. Dock har Upsala-domen sina korkapell ej
sammandragna med omgången. (Läsaren må jämföra korpartierna å
fig. 218 och fig. 220.) För öfrigt är kyrkan treskeppig med
utefter långsidorna byggda kapell. Byggandet framskred mycket
långsamt. I början af 1400-talet instörtade det södra sidoskeppet,
som nödtorftligen återuppfördes. Torn- och fasadpartiet utfördes
— att märka — af tyskar eller svenskar i baltisk stil och stod färdigt
1435. Var kyrkan i sin massa af tegel, hade dock till pelare,
fönster, portaler, fialer etc., användts kalksten och sandsten.
Den var alltså ej af den renaste baltiska ras **. Medeltidens
E. Wrangel, Tegelarkitekturen i norra Europa och Upsala domkyrka,
G. Lindgren, Sveriges byggnadskonst (i Uppfinningarnas bok, del I).
Den äldre meningen har däremot i C. M. Kjellberg nyligen funnit en
försvarare.
" I kyrkans byggnadshistoria torde man kunna urskilja äfven en tredje
byggnadsperiod. Kor med kapell och tvärskepp uppfördes först, men här
inträder ett ännu märkbart afbrott: vexling af material i det inre, af förband i
det yttre. Löfkapitälen ersättas af figurkapitäl af svensk karaktär. Den franska
arbetsstyrkan har från tvärskeppet ersatts af en svensk (möjligen gotländsk).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
