- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
289

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr - Tema: Architecture and Construction
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gotiska stilen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 66 gotikens kyrkliga minnesmärken.

nordens barbariska smak. För dem stodo Alperna som det
värnande gränsfästet för den verkliga kulturen. Stilen blef
här aldrig en konsekvent genomförd byggnadsstil. Den upp
trädde i dekorationen, hvarförutom hvalf- och pelarbyggnaden
som förut begränsats till norra Italien, nu utbredde sig öfver
halfön. Man älskar fria, vida rumförhållanden. Skeppen äro
breda, pelarafständen stora och både i det yttre och det inre
dominerar horisontallinien. Midtskeppet höjer sig blott föga
öfver sidoskeppen,, tillräckligt dock för ett öfverljus. Fönstren
göras smala, och väggarne komma till full rätt och på dem
målas fresker af det nya
Italiens första unga konstnärskrets.
Men hvalfvet, ofta kvadratiskt
med lindrig spetsbåge blir dock
ej en genomgående regel. T.
o. m. i kyrkor af första rang
kunna vi finna platt trätak
eller öppna takstolar, men icke
desto mindre med massiva
pelare, runda eller åttkantiga med
af bladkransar bestående
kapitäl. Denna pelarform skjuter
nämligen snart åt sidan den med
halfkolonner försedda typen *.
Äfven i det yttre härskar
bredddimensionen, och genom de
vida väggytorna betonas
byggnadens karaktär af ett slutet
rum. Tornbyggnaden utgöres
här endast af ett från kyrkan
fristående klocktorn, och liksom förr i Lombardiet var fallet,
förvandlas fasaden till en framför kyrkan stående skärm, men
med hvart och ett af de tre fälten krönt af en gafvel. Vid
fasadernas utsirande grep man till de gotiska formerna, om

* Burckhardt tager — icke fullt lämpligt — denna pelarnas olika karaktär
till indelningsgrund för ett stort antal kyrkor.

Arkitekturens historia. 19

Fig. 224. Plan af S. Antonio i Padua.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:46:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hahrarki/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free