Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens profanarkitektur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299 medeltidens profanarkitektur.
rum till en enda byggnad. Detta kunde ske, antingen så att
bibyggnaderna ställdes vid hufvudbyggnadens sidor, hvarvid
dock ett gemensamt tak icke var nödvändigt *, eller därigenom
att särskildt kvinnogemaket anlades ofvanpå hallen med
förbindelse genom en utvändigt anbragt uppgång eller senare
genom en trappa i muren. Det är denna sistnämda typ som
återgår i den tidigare medeltidens tornartade borg, donjon
kallad, med tjocka murar och uppstigande i tre, fyra våningar
med ett rum i hvarje våning. Hallen förlades i första våningen
med uppgång utifrån. Jordvåningen tjänade till förrådsrum och
annat. Andra våningen var ett familjegemak, den tredje
var ägnad det kvinnliga arbetet. Här lefde riddaren fullkomligt
som i en fästning, hvars yttre och inre konstnärliga behandling
i början var knappt någon, men med tiden tillväxte.
I stället för skottgluggar kommo så t. ex. kopplade bågfönster.
Hallen, som tjänat till uppehållsort för det militära följet, förlades
till andra våningen och blef ett mottagningsgemak och föremål för
en fast och en lös dekorering (ornamentala målningar, väfnader
etc.). Tredje och fjärde våningen, familjen och gästfriheten
ägnade, uppdelades i olika rum. At det väpnade följet
anvisades första våningen. Längre fram förlades det i en särskild
byggnad. I regeln får borgen härtill omgifvande fasta murar, ett
väl befästadt samhälle alltså, som måste lita till sin egen styrka.
Mot medeltidens slut fingo, särskildt i Frankrike, dessa borgar
en storartad utveckling. Till donjon’en, som fortfarande tjänade
försvaret, lades då ett större rektangulärt boningshus. Äfven andra
torn kommo till. 1 inredningen uppträda fordringar på smak
och bekvämlighet. Härmed var i de äldre borgarna tämligen
klent beställdt. De voro i hög grad kalla och dragiga. Hallens
eldstad var ibland midt på golfvet, hvarvid röken fick söka sig
ut hvar den kunde, men oftast hade rummen stora, vidt
utskjutande öppna spislar. Fönsterglas var en ytterlig sällsynthet.
Fönstren kunde tillslutas med träluckor, men hade dessutom
en fyllning af oljadt papper eller linne, tunna hornskifvor eller
annat, som genomsläppte ljuset, så vida de ej voro alldeles öppna.
* A miniatyrer från 8- och 900-taIen finnas prof på dylika anläggningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
