Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiens renässans och barock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ungrenässansen.
325
moniskt och helgjutet och på samma gång med något lefvande
personligt öfver sig.
Fråga vi oss, hvar Brunellesco månne fått uppslaget till
denna dekorering, böra våra blickar snarare vända sig mot
förrenässansen än mot antiken. Af dennas innerdekorationer fanns
väl knappast mycket mer än Pantheons.
För långhuskyrkan sökte konstnären mönstren bland den
fornkristna konstens och protorenässansens basilikor. Och
renässansens två första längdkyrkor blefvo S. Lorenzo och .S". Spirito.
Båda äro treskeppiga med platt tak i midtskeppet och
detta omgifvet af okannellerade kolonner, som i sidoskeppen
motsvaras af halfkolonner eller kannelerade pilastrar. Utefter
långsidorna och omkring tvärskeppet ligga kapell. Koret slutar
pä cistersiensiskt sätt rakt. Öfver korsmidten lades en kupol.
I S. Spirito (fig. 247) föras kolonnraderna rundt omkring
tvärskepp och kor. Ett stilistiskt drag af intresse är, att
Brunellesco ofvan kolonnkapitälen lagt ett stycke bjälklag, den romerska
förkroppningen, som en öfvergång till bågfoten, men äfven
detta var i förrenässansen ej något alldeles okändt. Men om
detaljernas finhet och adel öfvergår hvad den äldre tiden mäktat,
öfverträffar ännu mer själfva rumskompositionen hvad
föregångarne däri presterat. I sin behandling af rymd- och
yt-förhållanden är Brunellesco epokgörande. Hans verk inleda
renässansens rumstil.
S. Lorenzo och S. Spirito voro ej färdiga vid mästarens
död. Till den förstnämnda hade han dock tidigt byggt en
sakristia, en stiftelse af Cosimo de Medicis fader Giovanni. Dess
kvadratiska rum öfverhvälfde han med en af ribbor delad tolfsidig
kupol, och dess sirliga pilasterdekorering vardt liksom Capella
Pazzi’s förebild för en lång följd af senare rumsdekorationer.
Huru han behandlade öppna hallar, alltid älskade i södern,
visa t. ex. båghallarne till hittebarnshuset (degli Innocenti) vid
S. Annunziata, som, äfven de, inspirerat många dylika
anläggningar. Och i Pal. Pitti gaf han slutligen urtypen för ett
florentinskt ungrenässanspalats. Äfven här fann han medeltida
anknytningspunkter. Palatset, som byggdes för den rike Luca
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
