- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
329

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiens renässans och barock

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ungrenässansen.

329

och bekymmerslöst, men med säng och grace i hvarje linje.
Man kände ännu antiken bra litet för att välja och sofra. Af
ordningarna älskas mest den korintiska. Lekande fantasifullt
ombildas ofta dess kapitäl Se det s. k. delfinkapitälet t. ex.
(fig. 245)! Af det joniska kapitälet finna vi en afart med
kannelerad hals och blad under voluterna. Det doriska
kapitälet förekommer ytterst sällan.

Kolonnen kanneleras icke gärna; däremot ofta pilastern,
men denna kan äfven få ett fördjupadt fält med ornament, d.
v. s. behandlas som ett ramverk. Halfkolonner som infattning
af pelare med bågar (»Colosseummotivet») förekomma å
palatsgårdar o. a., pilastrar på fasader — för de olika våningarna af
olika art först å Pal. Ruccellai — samt i det inre. Bågen har
afgjordt företräde framför det raka bjälklaget. Den märkliga
brytningen af detta å Capella Pazzi blir under högrenässansen
mycket vanlig.

Af hvalfven föredragas kupolen och tunnhvalfvet före
kors-hvalfvet. Fönstren göras rundbågiga, delas af en inställd kolonn
och omges af en rustikbåge, å hvilken fogarne kraftigt betonas.
Men äfven rätvinkliga, af ett stenkors delade fönster kunna gifvas,
och vid sidan af den rundbågiga dörren eller porten uppträder
den rätvinkligt slutande, krönt af ett proportionerligt
rektangulärt eller gafvelformigt öfverstycke.

Ornamenten höllos, vare sig målade eller plastiskt
framställda, måttfullt hvad själfva behandlingen angår, men lusten
att dekorera var stark och liflig. I ornamentiken upptagas en
mängd klassiska motiv och ombildas ofta på ett fantasifullt sätt,
men därjämte användes människofiguren i stor utsträckning och
nya motiv skapas (ett ofta förekommande motiv är t. ex. den
s. k. hästpanneskölden) och äfven från den orientaliska konsten
(närmast genom majolikaindustrien) hemtar man uppslag.

Profanbyggnadskonsten går afgjordt fore den kyrkliga.
Mönstergiltig blir den toskanska palatsbyggnaden, ej blott öfver
hela Italien, utan äfven i länderna norr om Alperna, där med
tiden, åtminstone i mycket, dess grundsatser skola vinna gehör.
Rummen grupperas kring en fyrkantig gård, som omges med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free