- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
348

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiens renässans och barock

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

348

hög- och senrenässansen. 348

store Buonarroti. Det är en väl beräknad konstruktions djärfhet
och elegans, den statiska balasens vist afvägda måttförhållanden,
som hos den förre så klart träda i dagen. I vinklarne mellan
korsarmarne skulle anordnas fyra smärre kupolrum och i de
yttersta hörnen af den på så sätt uppkomna kvadraten skulle
resa sig fyra torn. Mellan dem och de stora, afrundade
korsarmarne voro på hvarje sida ingångarne, som förde in till
kupolrummen. Det yttre behärskades af midtkupolen, som
fann en motvikt i hörntorn och bikupoler. Tamburen omgafs af
en mycket hög kolonnkrans, hvarför kupolen ej tedde sig som
ett halfklot. Af Bramante uppfördes pelarne med deras bågar
och en del af det södra partiet. Huru den stolta byggnaden
fortsattes, skola vi i det följande finna.

Vore mästarens alla romerska byggnader i behåll, skulle
man säkert mycket klarare än nu märka, i huru hög grad han
angaf riktningen för högrenässansens arkitektur, ja, huru t. o.
m. uppslag i barockens anda ej voro honom främmande.

På det hela taget finnes ej mycket kvar af italiensk
högrenässans, enkannerligen romersk. I Rom har den
konstintresserade främlingen verkligen stor möda att bland all
öfversvämmande barock finna resterna af den s. k. »gyllene ålderns»
byggnadskonst. Dock lämnade Bramante lärjungar efter sig,
och hans idéer spriddes kring hela Italien.

Högrenässansens arkitektur skiljer sig från ungrenässansens
framför allt genom detaljernas förenkling och förstärkning.
Ungrenässansen visar allt för stor lust att förlora sig i det lilla,
att för tusende mindre verkningar försumma ett starkt
totalintryck. Högrenässansen söker i regel en enkel, kraftig storhet. •
All öfverrik vegetativ ornering försvinner. Äfven kapitälformerna
inskränkas till det nödvändiga enligt antika mönster. Men
förenklas detaljerna få de i stället ett mera betonadt plastiskt
framträdande. (Jag bortser här från Pal. Cancelleria, i hvilken
man väl, strängt taget, bör se ett utslag af antikiserande
florentinsk ungrenässans.) Fönster och dörrar omramas energiskt af
pilastrar eller half kolonner och krönas med ett mycket
profi-leradt rakt öfverstycke eller af trekantiga eller halfrunda gaflar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free