- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
371

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiens renässans och barock

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

barocken.

3 77

i Diocletianus’ thermer till kyrkan Maria degli Angeli.
Om-restaurerad på 1700-talet saknar den mycket af det på
1500-talet tillkomna, så t. ex. kapellen å ömse sidor hufvudrummet,
i hvars gigantiska dimensioner och hvaltbyggnad den store
mästaren mötte ett för honom och barockstilen ej betydelselöst
minne från det kejserliga Romas byggnadskonst.

För Michelangelo äro alla byggnadsdelar en massa, ur
hvilken byggnaden med alla dess detaljer utmodelleras. Var
i gotiken höjdtendensen förbunden med massans upplösande,
söka här rörelsen och spänningen taga sig uttryck i de
kraftigaste former. Hela byggnaden blir en helgjuten organism,
besjälad genom denna massans mäktigt frambrytande rörelse,
och den är till sin idé plastiskt tänkt, ehuru väl för en åskådare
lätt måleriska verkningar uppstå. Schmarsow synes mig likväl
allt för litet framhålla, att Michelangelos arkitektur trots all
denna inneboende plastisk tendens ändock är arkitektur (lika
väl som ett grekiskt tempel) genom sin betonande motsats
mellan kraft och last, det bärande och det hvilande.

Så begynner barocken. En omedelbar stilförvandling
inträder dock ej härmed. Ännu blomstrar länge senrenässansen.
Den stilprincip, som framträdt i Michelangelos verk blir
dessutom af de allra flesta ej till sin rätta mening förstådd.
Egentligen är det blott en af hans lärjungar, Giacomo della Porta
(† 1603), som helt ansluter sig till sin mästares uppfattning.
Men äfven hos Vignola kan man, åtminstone delvis, spåra
hans afsikter. Det var denne, som å S. Peter efter mönstret
af hufvudkupolen och dess tambur uppförde de främre
små-kupolerna, och det var han, som i jesuiterordens moderkyrka
del Gesii gaf en förebild af vidtgående betydelse. Den är en
enskeppig tunnhvälfd långkyrka med sidokapell, tvärskepp,
kupol och absid, men, noga sedt, afskiljer sig korsmidten som
en själfständig kupolanläggning, till hvilken det korta långhuset
i det yttre synes som ett oorganiskt tillägg.

Det inre med det dominerande ljusa kupolrummet, till
hvilket långskeppet för åskådaren är som en förberedelse,
verkar dock enhetligt i michelangelisk riktning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free