Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiens renässans och barock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
barocken.
Fasaden, enligt Vignolas ritning, se vi i ett stick af
Villa-mena; den förefaller mig i viss mån vara ett verk i
Michel-angelos anda, icke minst genom koncentrationen kring
midt-axeln. Utförd vardt den 1575 af Giacomo della Porta, som
sammanställde pilastrarna två och två och genom en attika
gaf underbyggnaden starkare öfvervikt.
Ett ännu lifligare språk i samma riktning talar ett annat
prof på denna fasadtyp, Carlo Madernas å 5. Susanna
fullbordad 1603. Här är fasadlinien i trenne afsatser framryckt mot
midten och den plastiska betoningen af midten sker genom
öfvergång från pilastrar till halfkolonner och från half- till
trekvartskolonner. Den återstående fjärdedelen af dessa
sistnämnda är inlagd i djupa rännor. I nischerna äro inställda
statyer. *
Vignolas komposition af del Gesü samt della Portas och
Madernas nyssnämnda fasader fingo både i och utom Italien
otaliga efterföljare. Från della Porta härröra plan och fasad
till S. Maria de Monti (fig. 279), från G. B. Soria, stammar
S. M. della Vittorias fasad från F. Rughesi Chiesa nuova,
af Maderna fullbordades 5. Andrea della Valle, och denne
tillkom det slutligen att bygga S. Peters långhus och fasad, sedan
della Porta hvälft dess kupol.
Detta långhus vardt treskeppigt, men sidoskeppen
hop-krympa till ovala kupolrum med nischartade kapell. A ömse
sidor detsamma äro vid den ursprungliga korsarmen i
byggnadens längdriktning lagda två rektangulära salar, hvarigenom
midtskeppet här förlorar sin själfständiga belysning, då dess
tunnhvalf eljes är genombrutet af öfverfönster. Tvärs framför
den utdragna korsarmen lade Maderna en majestätisk förhall
med en fasad, som erinrar om Michelangelos, men äfven om
S. Susannas. Midtpartiets gafvel uppbäres af fyra
trekvartskolonner, därpå följa halfkolonner och pilastrar, men ytterst i
hörnen finna vi något nytt — öfver fasadlinjen framryckta
* Dessa trenne fasadtyper finnas afbildade i Gurlitts »Geschichte des
Barochstiles» I (fig. 25 och 32).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
