Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiens renässans och barock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
barocken.
3 77
mot fasadens midt allt tätare gruppering. Dylika palats äro
t. ex. Pal. Sciarra af Flaminio Ponzio, Pal. Borghese af Martino
Lunghi, med en ståtlig gårdsanläggning med kopplade
kolonner, palatsen Paluzzi, Serlupi, Chigi, d’Este och universitetet
med dess gårdshallar (fig. 280) af della Porta, Pal. Ruspoli
(nu Banca Nationale), Pal. Cornari m. fi.
Rom har blifvit härden för en stilomsvängning.
Utvecklingen skall likväl ej ostördt fortgå på den af Michelangelo
inslagna vägen. Nya element uppenbara sig. Det är framför
allt en målerisk synpunkt, som allt mer gör sig gällande. Ett
måleriskt perspektiv blir det eftersträfvansvärda.
Närmast befrämjas dessa nya sträfvanden af en grupp
lombardiska och toskanska arkitekter i Rom: Domenico och
Giovanni Fontana, Martino Lunghi och hans son Onorio,
Flaminio Ponzio, Carlo Lombardo, Francesco da Volterra, Annibale
Lippi, Luigi Cardi m. fi.
Hos den främste af dessa främmande mästare, Carlo
Maderna († 1629), skönjes tydligen en vexling af
ståndpunkt från Michelangelos plastiska till en Berninis uttaladt
måleriska.
Vid kyrkfasaderna visar sig en nyhet i de båda klocktorn,
som med dem förenas — ett nordiskt medeltidsdrag, ehuru
tornen få en lanterninartad afslutning: S. Atanasio de Greci
af Martino Lunghi, S. Trinita de Monti (fig. 282) af Dom.
Fontana. Den sistnämnde konstnären († 1607) intog en tid en
ledande ställning i Rom, ehuru på intet sätt någon
utvecklingens man, som väl framgår så tydligt som möjligt af hans
Lateran- och Quirinalpalats, Benediktionsloggian vid Lateranen
samt hans med kaskader förbundna dekorationsbyggnader: Acqua
Paolina, Fontana di Termini o. a.
Palatsen börja undergå en märklig förändring. Jag tänker
därvid mindre på Luigi Cardis med rika plastiska detaljer
försedda Pal. Madama än på Madernas, af Bernini fullbordade
Pal. Barberini, i hvilken en helt annan princip träder i dagen.
Den karaktär, som redan tidigt började utmärka
villaanläggningen (både villa suburbana och villa rustica), in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
