- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
377

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiens renässans och barock

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

barocken.

3 77

utsträckningen, tredelningen och relationen till omgifningen äro
de element, som skarpast falla i ögonen.

I gårdarne till palatsen Lancelotti och Mattei hade Maderna
redan visat prof på sina måleriska sträfvanden. I det
storartade för släkten Barberini byggda palatset gaf han dock det
egentliga uppslaget till den nya stilen. Tvänne parallella
kolosser, hvilkas fasader ha en allvarlig romersk karaktär, förenas
genom en midtbyggnad på så sätt, att vid den därigenom
uppkomna hufvudfasaden de båda flyglarne något framspringa.
Midtpartiets bottenvåning blef som vanligen vid villorna en
öppen ingångshall, här med rusticerade pelare med toskanska
pilastrar — blott i midten kolonner — därofvan en jonisk
half-kolonnordning. Som afslutning tänkte sig Maderna en mezzanin,
öfver hvilken flyglarnes risaliter tornartadt höjde sig.

Palatset fortsattes dock af en annan konstnär, nämligen ingen
mindre än barockens andre store hufvudmästare, Giovanni Lorenzo
Bernini (i599—1680), som under sin lefnad äfven hälsades som
en ny Michelangelo, men hvars namn för eftervärlden gällt
som inbegreppet af den »goda smakens» förvildning.

Bernini var redan en firad skulptör, då han begynte ägna
sig åt arkitekturen och snart äfven åt måleriet.

I sin bildhuggarkonst företräder Bernini en uttalad målerisk
riktning, och den nyväckta katolicismens sinnesberusande medel
handhar han med obestridlig talang. Sin sträfvan efter effekt
och rörlighet i skulpturen söker han tillfredsställa på rent
måleriska vägar. Hans förebild är, märkligt nog, Correggio.

Ur samma synpunkt komponerar han sin arkitektur. Hans
första verk, tabernaklet i S. Peter, vardt en elegant, luftig
dekorationsbyggnad. Fasaden till samma kyrka blir för honom
en smyckad skärm, begränsad af ett par torn. De skulle blifvit
genombrutna med tvenne ordningar och slutat med lanterniner.
Utförd blef däremot 5. Anastasias tornfasad, och t. o. m.
Pantheons förhall fick ett par klocktorn, de nu borttagna s. k.
»Berninis åsneöron».

A Pal. Berberini stammar från honom midtbyggnadens
öfversta loggier med de snedt ställda väggarna jämte åtskilligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free