Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiens renässans och barock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
barocken.
i det inre, vestibulen och den ovala salen, den ovala
spiraltrappan till höger i vestibulen; den till vänster utgår från en
kvadratisk plan. Vid Pal. Odescalchi betonar han
breddutsträckningen. Öfver midtpartiets sockelvåning låter han en
kraftig pilasterordning omfatta de båda hufvudvåningarna; öfver
konsolgesimsen placerar han en balustrad med statyer i
fladdrande draperier.
Bernini har vidare i hög grad befrämjat barockens
stadsbyggnadskonst. Anordnandet af öppna platser med
perspekti-viska effekter var för tidens arkitekter en lockande uppgift,
liksom man gärna älskade att å gårdar, i vestibuler etc.
åstadkomma ett skenperspektiv *.
Som Berninis storverk i perspektivkonst måste anses
Petersplatsens kolonnader. Från fasaden, den väldiga platsens
slutvägg, löpa tvenne hallar, ej parallella, utan snedt emot
hvarandra; från ett par hörnpaviljonger böja de sig sedan i en
gigantisk oval omkring den med en obelisk och fontäner
smyckade platsen. (Fig. 264.)
Fasaden ryckes genom hallarnes snedställning perspektiviskt
fram och höjes upp, genom att terrängen från hörnpaviljongerna
sakta stiger uppåt — det hela en anläggning i alexandrinsk
stil, liksom med ett skimmer från den orientaliska hellenismens
solskensdagar.
Ett annat Berniniskt perspektiviskt under är den berömda
Scala regia i Vatikanen. Hvart man vänder sig i Rom ser
man för öfrigt prof på måleriska torg- och gatuperspektiv från
dessa dagar, så bland flere den Spanska trappan med S.
Tri-nità de’ Monti som fondkuliss.
I Berninis anda arbetade en skara arkitekter — på grund
af att de komponerade måleriskt och därjämte ofta voro
verkliga målare skulle man kunna kalla dem »målararkitekter» —
och hans grundsatser spriddes öfver hela Europa. I denna
skara framstå som mera själfständiga Alessandro Älgar di,
Carlo och Girolamo Rainaldi, den ryktbare dekoratören Pietro
" Jmfr Ståthållarepalatsets gård i Stockholm och den nedre vestibulen
(sjösidan) i Drottningholms slott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
