- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
379

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiens renässans och barock

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

barocken.

3 77

da Cortona, Carlo Fontana, som direkta lärjungar Giovanni
Antonio och Mattia de Rossi och »primus inter pares» hans
bekanta senare medtäflare Francesco Borromini († 1667), som
genom själfmord flyktade undan grämelsen öfver den Berniniska
glansen.

Borromini visar en återgång till Michelangelos plastiska
riktning. Men för honom gäller det framför allt att i den
bildbara massan inlägga den våldsammaste rörelse. Väggar och
gesimser svängas i konkava och konvexa kurvor. Kolonner,
pilastrar, gaflar, ramverk, nischer etc. användas med en
suveränitet som aldrig tillförne, men dock med genialisk beräkning
af den afsedda effekten. Äfven rena barockornament som
dessa volut- och snirkelformer, som stilen älskar, likställas med
de traditionella klassiska formerna, hvilka dessutom kunna få det
mest öfverraskande utseende, allt till fromma för massornas
vågande rörelse eller starka, måleriska verkningar.

Det är en stil med ett fortissimo redan i anslaget, en stil
i extas, om uttrycket tillåtes, en stil med stämningsvalörer af
glödande passion, men oförmögen att i längden öfvertyga oss,
om ock mäktig att för ögonblicket hänföra.

I kS. lvo vid Universitetet och i den underbara öfver en
oval plan byggda kyrkan .S. Carlo alle quattro fontane har
Borromini bl. a. nedlagt prof på sin djärft trotsande, alltid
intressanta konstriktning.

Rom är barockstilens egentliga hemort. Men den blef
inom kort en europeisk tidstil och visade sig äfven i andra
italienska städer, särskildt i Turin och Neapel, men ock i
Florens, Bologna, Milano, Venedig o. a.

I Tjirin, det savoyska furstehusets residensstad, gaf den
staden helt dess prägel. Där verkade Borrominis lärjunge
Guarino Guarini samt senare den frän Frankrike påverkade
Filippo Juvara. I Venedig behärskas arkitekturen af Baldassare
Longhena, hvars namn genom Maria della Salute (fig. 284)
och Pal. Pessaro gått till eftervärlden. Traditionen och
palla-dianska element spela ofta in.

Långt in på 1700-talet dominerar barocken i den eviga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free