Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renässansen och barocken i det öfriga Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
renässansen och barocken i det öfriga europa. 41 I
konungens och adelns slott på landet, i deras residens i
städerna, i rådhus och förnämligare borgarhus, ehuruväl borgarne
länge envist sökte fasthålla vid gotiken.
För de franska renässansslotten ligger den medeltida
anordningen till grund. Medeltidsslottet var på samma gång en
fästning, och denna karaktär försvinner icke genast, äfven om
det blott var skenet af befästad borg man åsyftade.
Omkring en icke alltid regelbunden gård läggas
byggnadslängor med kraftiga runda torn i hörnen, ibland med en från
anläggningens midt uppstigande donjon. Men tornen hade nu
ej längre någon sträng fortifikatorisk karaktär, och donjon’en
förvandlades till ett trapphus. Fanns ej någon dylik
byggnadsdel, lades vindeltrapporna i till byggnadslängorna fogade
torn-artade utbyggnader. Slottet omgafs af grafvar, öfver hvilka
bryggor voro slagna. Det nya ligger i detaljerna och i planens
sträfvan till regelbundenhet.
En afvikande form fingo jaktslotten och villorna, hvilka
begränsades till endast en byggnadslänga, hvars inre ordnar
sig omkring ett eller flere samlingsrum.
Trots alla förändrade detaljer förnekar slottets yttre
upp-byggnad ej sin medeltida karaktär. Vi finna en gruppering af
byggnadens partier, höga, branta tak med rikt utbildade
takfönster och med högt uppskjutande ornerade skorstenar.
Murytorna lifvas af en pilaster- och bjälklagsarkitektur, som verkar
blott som en prydande ramomfattning utan hvarje uttryck för
det bärande och hvilande. Man märker tydligt denna
arkitektoniska fördelnings härstamning. Det är Venedigs och öfre
Italiens på ytverkan syftande inkrustationsfasader, som blifvit
den illa valda förebilden för de franska slottens kvaderbyggnad.
Någon strängare efterhärmning af de antika ordningarna
förekommer naturligtvis icke i den franska ungrenässansen. De
bildas ännu mera fritt och fantasifullt än i öfre Italien. Kapitälen
kunna liksom där få en fri ornamental utsirning. Af
bågfor-merna älskar man segmentbågen eller den hoptryckta s. k.
korgbågen. Fönstren sluta rakt eller raklinjigt med afrundade
hörn och delas genom vertikala och horisontala stenposter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
