Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renässansen och barocken i det öfriga Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
renässansen och barocken i det öfriga europa. 41 I
Takfönstren få en rik, fantastisk omramning, som utgör
en i renässansformer omsatt gotisk dekorering. Gesimsen
blir i regeln bandartad, åtföljd af en ornamentalt behandlad
balustrad.
Och så väl i det yttre som i de väl komponerade
inner-rummen visa sig ungrenässansens fina, sirliga ornament, mest
vegetativa i förening med vas- och kandelaberformer,
fantastiska djurfigurer etc. Omtyckta motiv äro regenternas
initialer och vapenbilder, som salamandern (för Frans I),
piggsvinet (för Ludvig XII), den stiliserade liljan, hermelinflamman
o. s. v.
Från Ludvig XII:s tid finnes ej mycket kvar i denna tidiga
dekorationsstil. Ministern och kardinalen Georg af Amboise
byggde slottet Gaillon, hvilket så när som på en nu mer å gården
till École des beaux-arts i Paris uppsatt portal med närmast
omgifvande vägg har försvunnit. Fragmentet visar en portal
med ett därofvan varande fönster båda med korgbågar och en
inramning af arabesksmyckade pilastrar. Konungen själf lät
restaurera slottet Blois, men renässansmotiven uppträdde där
tämligen sparsamt.
Frans I:s regering är denna stils glansperiod. Då bygges
det ena slottet efter det andra och restaureras äldre.
Konungen är en väldig byggherre. Vid Blois låter han uppföra den
norra flygeln, hvars ytterfasad (fig. 286) visar fyra våningar.
Den fjärde är ett öppet galleri på korta kolonner. Ett
ramverk af pilastrar och gesimsband omspänner de båda
mellan-våningarnas djupa, flackbågiga arkadfönster. Gårdsfasaden
får i midten ett månghörnigt genombrutet trapptorn med härliga
renässansdetaljer — ett af den franska renässansens berömdaste
verk. (Fig. 287.) Ej långt från Blois ligger slottet Chambord,
begynt 1526 af Pierre Nepveu, kallad Trinqueau. Dess
anläggning är regelbunden: en kvadratisk, en gård omfattande
hufvudbyggnad med framspringande runda hörntorn och en
uppskjutande donjon, som förvandlats till ett genombrutet
kupoltäckt trapptorn med tvenne breda vindeltrappor.
Fasaderna med tornen äro enkelt behandlade med detta för stilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
