- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
392

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renässansen och barocken i det öfriga Europa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

renässansen och barocken I det öfriga europa. 41 I

Omkring 1500-talets midt inbryter den franska
högrenässansen, som ungefär motsvarar Henrik II:s, Karl IX:s och
Henrik III:s regeringar. Nu framträda flere berömda, i
antikens och den italienska renässansens konst verkligen skolade
arkitekter som Lescot, de l’Orme, Bullant m. fl., hvarjämte de
italienska konstnärers verksamhet, som uppehöllo sig i
Frankrike, nu börjar att bära frukt.

I Fontainebleau hade Rosso skapat »Galerie Francois I»
med så rikt figurligt ornerade stuckramar, att de förtaga de
inramade bildernas verkan, samt Primaticcio »Galeri Henri II»
i betydligt strängare stil (fig. 289) med michelangelska
målningar öfver de djupa väggnischerna, med en spisel och en
tribun i senrenässans och ett kraftigt kassetteradt tak i
senromersk stil.

Primaticcio verkade äfven som arkitekt och uppförde (efter
1545) slottet Ancy-le-France i Burgund i en renare renässansstil.

Men hvilka förändringar inträdde då med den nya
riktningen ?

En reduktion af de medeltida elementen visade sig så till
vida, att slottsanläggningarna bli strängt regelbundna, att
trapporna förläggas in i byggnaden och fä rakt lopp, att de runda
tornen förvandlas till rätlinjiga paviljonger, hvarförutom den
arkitektoniska fördelningen af ytterväggarna mera betonas och
lämpar sig efter mönstergiltiga italienska förebilder. Men
grundelementen förbli desamma. Man sträfvar som förr efter
verksam gruppering, taken behålla sitt branta fall, sina höga
skorstenar och sina nu dock mera enkelt och kraftigt
omra-made fönster. Paviljongernas tak blir tältformigt. Med fall åt
alla fyra sidorna träder det ej i förbindelse med
hufvud-byggnadens. Fönstren få rätvinkliga eller segmentformade
bågar eller ornamentalt krön, och väggarna lifvas af rustik
eller af nischer och plastiskt smyckade fält. Ornamentiken,
slutligen, behandlas nu mindre fint och sirligt. Utom
förutnämnda ornament möta oss ofta sammanbundna grenar med
krönta bokstäfver samt af bandslingor omgifna kartuscher med
vapenbilder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free