- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
396

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renässansen och barocken i det öfriga Europa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

renässansen och barocken i det öfriga europa. 41 I

epok. Det traditionella dröjer ännu, och först småningom
kommer den franska andan in i den nya formen.

Ett par klassicistiskt skolade arkitekter, som bilda
öfvergången till Ludvig XIV:s epok äro Jacques Lemercier († 1654)
och Francois Mansart († 1666). Den förre fortsatte arbetet
med Louvrens färdigbyggande, uppförde Pavillon d’Horloge
och flygeln på andra sidan därom, åt gårdssidan fullkomligt i
Lescots stil, men med ytterfasaden i mer italieniserad smak.
Hans viktigaste byggnad är dock kyrkan i Sorbonne, Richelieus
grafkyrka, som, bortsedt från det mindre betydande
jesuiter-templet .S. Paul-S. Louis i Paris (af Ånge och Derrand)
öppnar den ståtliga raden af franska kupolkyrkor.

Planen är en kompromiss mellan längd- och
centralanlägg-ning. I midten befinner sig ett grekiskt kors med kupol. Den
östra och västra korsarmen äro utdragna. Ä ömse sidor
hvardera armen ligga fyra kapell i stället för sidoskepp. Koret
slutar med en absid. Öfver den på kasetterade gördlar ofvan
korintiska pilastrar hvilande kupolen har konstruerats en högt
uppskjutande träkupol. För öfrigt har kyrkan paviljonartade
tak (af det slag, som senare kallades »mansard-tak»), en
fullkomligt romersk östfasad, men härtill äfven å den norra sidan
en korintisk tempelfront — ett nytt drag, då italienarna alltid
försummade sidofasaderna.

Frangois Mansart hör till Frankrikes mest prisade
arkitekter. Han representerar en förnäm, med nationella element
parad klassicism, böjde sig icke för modets vindar eller andras
nycker, utan sträfvade att utbilda en på personlig öfvertygelse
grundad stil. Vid Ludvig XIV:s hof, där snart Lebrun vardt
den allenarådande smakdomaren, fann han aldrig sysselsättning.
Annu kvarstår hans för en rik privatman afsedda slott
Maison-sur-Seine, en verklig pärla i den franska byggnadskonsten. Genom sin
plan och karaktär för öfrigt (fig. 291 och 292) bådar det en ny tid:
ingen helt omsluten gård, ingen fästningsartad prägel. Ett par
framspringande flyglar, framför hvilka ett par altanbyggnader
äro ställda, omge ett midtparti och liksom öppna
byggnaden mot omgifningen. I midten är lagd en vestibul, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free