Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renässansen och barocken i det öfriga Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416 renässansen och barocken i det öfriga europa.
italienska och den franska
konstens förenade kraft och
en i grunddragen enseartad
europeisk tidsstil uppträder
i alla land. —
I Belgien uppenbarade
sig renässansen tidigt. Vi
finna både franska och
italienska inflytelser. Ar 1517
bygger fransmannen Guyot
de Beauregard
ståthållarin-nan Margaretas residens i
Mecheln, å hvilket franska
motiv förekomma. Huru
strängt man sökte hålla
detaljerna italienska under detta
tidiga skede visar t. ex. det
s. k. Vhotel au saumon i
samma stad. Föga nationellt
verkar det s. k.
Maisonfla-mand i Brüssel (fig. 295),
som i fasadanordning, takarkitektur etc. röjer franska studier.
Akta nederländsk, trots sin italieniserande tendens, är däremot
rådhuset i Antwerpen, byggdt af den äfven genom sina
ornamentteckningar berömde Cornelis de Vriendt († 1572).
Midt-byggnadens fasad fördelas genom kolonner i tvenne våningar
och krönes ofvan en öppen halfvåning af en väldig, rikt smyckad
gafvel. Ä sidopartierna ha pilastrar trädt i kolonnernas ställe
och fönstren äro där rätvinkliga. En betydande arkitekt och
ornamentist var äfven Jan Vredeman de Vries, som skref
läroböcker i arkitektur och som ornamenttecknare särskildt
utbildade kartuschverket, till hvilket Cornelis de Vriendt dock anses
som den förste upphofsmannen.
I de belgiska städerna ses ofta verk från dessa dagar.
Borgarhusen få med voluter sirade trappgaflar och prydliga
portaler. Men i allt utom detaljerna lefver medeltiden kvar. Som
Fig. 305. Fasaden till Mikaelskyrkan
i München.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
