- Project Runeberg -  Arkitekturens historia i öfversiktlig framställning /
442

(1902) [MARC] Author: August Hahr With: Erik Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renässansen och barocken i det öfriga Europa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RENÄSSANSEN OCH BAROCKEN I DET ÖFRIGA EUROPA. 41 I

son till en på 1630-talet invandrad fransk arkitekt, Simon de la
Vallée, hvilken uppgör de första planerna till Riddarhuset i
Stockholm. Sonen arbetar i en från Frankrike och Holland
påverkad, tämligen tung stil. Hans palatsfasader ha vanligen
genomgående pilastrar, fruktfestoner och rik fönsterarkitektur.
Taken visa vanligen en klumpig, svängd kontur.

Det är en på byggnadsföretag rik period, som nu inbryter.
Den genom kriget rikvordne högadeln bygger stolta palats i
hufvudstaden eller landtslott vid brynet af susande granskogar
eller djupblickande sjöar. Lyxen stiger oerhördt, är tung och
grof, men ofta af en verklig pompös storslagenhet.

Och samtidigt lyftes nationalkänslan till en öfversvinnlig
höjd, en chauvinistisk berusning bemäktigar sig t. o. m. mycket
rediga hufvuden. Det är den tid, då Rudbeck skref sin
»Atlantica», Dahlstjerna diktade sin »Kungaskald», då Dahlberg
tecknade till Suecia-verket, som skulle visa utlandet, hvilken hardt när
oöfverskådlig mängd af präktiga herresäten, slott och städer
landet ägde, då slutligen Ehrenstrahl, sin konungs Lebrun, i all
barockens glans och ståt allegoriserade det Pfalziska husets bedrifter.

Men trots allt falskt skimmer är detta likväl en
arkitektoniskt betydande tid, den historiskt största Sverige ägt.

Med Riddarhuset (fig. 315) inledes epoken. Grunden lades
redan 1641 af Simon de la Vallée, men först på 1650-talet
drefs arbetet framåt af holländaren Joest Vingboons och
fullbordades af Jean de la Vallée år 1674. Vingboons var säkert
en släkting till den berömde Filip Vingboons i Amsterdam och
är den egentlige upphofsmannen till fasaden, som erinrar starkt
om Trippenhuis i Amsterdam och Mauritzhuis i Haag.

Jean de la Vallée sysselsattes mycket af tidens förnämste
enskilde byggherre Magnus Gabriel de la Gardie, för hvars
räkning han ombyggde Karlberg och Vänngarn, nybyggde
Mariedal och det nu förstörda Höjentorp, de båda sistnämnda
med om Riddarhuset påminnande fasader.

Till de la Vallée återgår äfven Katharina kyrka i
Stockholm, en mäktig kupolkyrka, som efter en brand 1723 förnyades
af G. J. Adelcrantz.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 17 20:49:45 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrarki/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free