Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renässansen och barocken i det öfriga Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RENÄSSANSEN OCH BAROCKEN I DET ÖFRIGA EUROPA. 41 I
tetshuset i Alcala de Henares (fig. 323) med en fasad, å hvilken
det dekorativa med förlof sagdt verkar påklistradt, men hvars
gård med korintiserande kolonnhallar skall höra till Spaniens
vackraste palatsgårdar. Ett verk af Bajadoz är t. ex. fasaden
till .S. Marcosklostret i Léon. Ett annat berömdt
ungrenässansverk är stadshuset i Sevilla, af hvilket vi här afbilda ett parti.
(Fig. 325-)
Men utom den fantastiska blandningsstilen och den starkt
dekorativa renässansstilen uppträdde i Spanien äfven en sträng
högrenässansriktning. Hit höra åtskilliga kyrkliga byggnader som
t. ex. katedralen i Granada.
En märklig profanbyggnad i denna stil är Karl V:s palats
i Alhambra med en kretsrund af kolonngallerier omgifven gård.
Kolonnerna förenas med rak arkitrav. (Fig. 324.) Det förnämsta
verket är dock det mäktiga Escorial, egentligen klostret S. Lorenzo
i Escorial, som på Filip II:s befallning begynte byggas 1563.
Det vardt en dyster, allvarlig jättebyggnad med kloster, kyrka
och kungligt palats. Kyrkan är en centralbyggnad med kupol
och tvenne torn. Kupolen reser sig högt öfver den säregna
anläggningen, hvars skapare voro Juan Bautista de Toledo och
dennes lärjunge Juan de Herrera. Samma stränga, storslagna
stil karaktäriserar äfven några andra byggnader af Herrera som
börsen i Sevilla, slottet Aranjuez och den ofullbordade
katedralen i Valladolid.
Från Spaniens senare tid må nämnas det i klassicistiskt
modererad barock uppförda slottet i Madrid, som I737 började
byggas af Sacchetti, en lärjunge till Juvara.
En blick på Englands renässansarkitektur öfvertygar oss
om, hvad vi redan kunde ana, dess sträfvan att bevara de
inhemska traditionerna. I intet land är gotiken så rotfast och
har ända in i våra dagar bevarat sig. Den sista medeltida
stilfasen var tudor-stilen, som under 1500-talets senare hälft
aflöstes af Elisabeth-stilen. Men denna bröt ej med gotiken.
Den blott dekorativt upptar renässansformerna och blandar dem
med gotiska; (spetsbågar och doriska pilastrar t. ex.) Denna
blandningsstil kan man studera å en del »colleges» i Cambridge
och Oxford som Cajus’ college i Cambridge med sina underliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
